Här hindras vräkningar

Detta och annat framgår av årsrapporten för 2013, som bostadssamordnaren Kenneth Edström ställt samman. Han var helt på egen hand, när enheten inrättades för några år sedan. Nu är de nio anställda där.

– Att det inte har blivit fler vräkningar är bostadssamordningens stora förtjänst, säger socialnämndens ordförande Roger Källs (S).

Jämfört med andra kommuner har Norrköping ett högt antal hushåll – närmare 500 – som inte betalar hyran i tid och riskerar att vräkas.

Där det handlar om hyresskulder har majoriteten haft inkomster nog att klara hyran, men använt pengarna till annat.

Fallen är många. Men i Norrköping har man sett till, att fastighetsägare och inkassoföretag meddelar bostadssamordningen om risk för vräkning betydligt tidigare än lagen stipulerar.

– Grunden är, att vi har ett så bra samarbete med hyresvärdarna. I en del fall kan vi gå in och betala ett par månaders hyra, medan problemen löser sig. Det kan vara det absolut bästa, säger Källs.

Man försöker se till, att hushållet ifråga inte blir vräkt med stora hyresskulder. För med sådana skulder kan det bli minst sagt svårt att komma in på bostadsmarknaden igen.

Under 2013 fick bostadssamordningen drygt 4 600 besked om risk för avhysning. Det var 750 färre än året före. Fallen var dock mer komplexa och tyngre.

Antalet ansökningar till kronofogden om avhysning i fall, där barn är berörda, ökade med 19, vilket var 20 procent. Det tyder, understryker årsrapporten, på ökad ekonomisk ohälsa i Norrköping. Att leva på försörjningsstöd var vanligt, och skuldsättningen kunde vara hög.

Men här har man lyckats ner antalet av vräkning berörda barn till två, varav ett umgängesbarn. Det var lägst i landet. Och när det gäller verkställda vräkningar som helhet ligger Norrköping, trots det stora antalet hushåll i riskzonen, på ungefär samma nivå som övriga landet.

Det långsiktiga målet är, att de vräkningshotade ska ta eget ekonomiskt ansvar. I en del fall kan hjälpen ta form i stödboende. Där garanterar socialförvaltningen hyran i ett antal månader.

– Det grundläggande är sedan, att man ska sköta sig. Det gör de absolut flesta också. Så stödboendena funkar, säger Roger Källs.