– Det här är det bästa vi har gjort. Det anser Gert Skärlina, som är skolans rektor.
För under två månader ges skolans pedagoger möjlighet att ta reda på vilka kunskaper som de nyanlända eleverna har, i ämnen som bland annat kemi, fysik och matematik. Samtidigt lär skolans personal att känna eleverna och de får en introduktion i hur det är att leva i det svenska samhället. Efter genomförd kartläggning väntar sedan skolgång i någon av kommunens internationella klasser, som finns integrerade ute på elva skolor.
En av skolans elever är Issa Saraj , som är tolv år och kommer från Syrien. Till Sverige har hans familj kommit via Turkiet och Libanon. Issa har varit i Sverige och Norrköping i en månad.
Genom tolkhjälp får vi veta att Issa planerar att utbilda sig till läkare eller ingenjör.
– Svårast med svenskan är alfabetet, säger han.
– Ja, bokstäverna å, ä, ö är jättesvåra att uttala instämmer hans klasskamrat, 14-åriga Danait Ashebr Gebrehiwet från Eritrea. Hon skrattar när hon på uppmaning försöker säga de tre sista vokalerna i alfabetet.
Danait har gått tre år i skolan hemma i Eritrea. I Sverige har hon bott i snart fem månader.
– Mina favoritämnen är matematik och svenska, berättar hon
En stor skillnad mellan skolan här och i Eritrea är lärarna, som är mycket strängare i hemlandet och slår eleverna ibland berättar Issa.
En viktig roll, i både kartläggning och undervisning, har de modersmålslärare som arbetar på skolan. De samarbetar tillsammans med ämneslärarna, med att tolka under undervisningen och förklarar svenska ämnesuttryck. På skolspråk kallas detta att ge studiehandledning på modersmål.
Siham Youssef är en av modersmålslärarna i arabiska. Förutom arbetet på mottagningsskolan, jobbar hon också på Ektorpsringen och på Ljuraskolan.
Läs hela artikeln i dagens tidning