Här är problemen Ottosson får ta itu med
NORRKÖPINGEkonomin, läget inom skola och omsorger, sliten personal, socialnämndens underskott, kommundelsnämndernas framtid - visst finns det huvudbry så det räcker, när nu Mattias Ottosson tar över som ordförande i kommunstyrelsen.Ändå är läget betydligt mer tacksamt än det var för Gunnel Gennebäck, när hon trädde till i april i fjol.Det skedde mitt i den stora nedskärningsvågen, med dagliga protester och demonstrationer. Medan det nu däremot är rätt så lugnt.
Nu är kommunens ekonomin i balans, sedan fjolårets hotande underskott tack vare besparingar och oförutsedda omständigheter vänts till ett överskott på hela 111,3 milj kr. I år är budgeten i balans, om än socialnämnden än en gång flaggar för underskott.
Så långt allt väl, även om prognoserna för de närmaste åren varnar för nya underskott - med ty åtföljande krav på ekonomisk stramhet.
<b>Ansträngda läget</b>
Men Norrköpings kommun har likväl stora problem, och det är inte svårt att peka ut det för medborgarna allvarligaste: Det anträngda läget inom verksamheterna.
Under 90-talet har det, som vi alla vet, sparats inom skola, förskola, äldreomsorg. På flera områden har nu Norrköping en jämfört med andra städer mycket låg personaltäthet. Följderna har också på senare tid visat sig allt tydligare. Med larmrapporter från skolor, personal som går på knäna, sjukstatistik som rasar i höjden, skenande sociala vårdutgifter. Besparingarna har, helt klart, blivit dyrbara.
För att i varje fall på någon sikt kunna vända trenden krävs helt enkelt mer pengar, mer personal. Då hjälper det ju inte långt att bara tillsätta en ny kommunstyrelseordförande. Men där har han i alla fall sitt eget huvudproblem.
<b>Höga ohälsotal</b>
En annan mycket stor fråga är att så många - och det fortfarande nu i högkonjunkturen - står utanför arbetsmarknaden. Ohälsotalen är höga i Norrköping, särskilt inom vissa områden. Men visst, Campus är bra, det kommer nya företag till Norrköping, tiderna har blivit bättre även här. Frågan är också i vad mån en kommunstyrelse själv kan rå på de här problemen. Men jätteproblem är likafullt vad det är.
Några andra frågor ur högen, för den nya kommunledningen:
-Spårvagnarnas framtid. Eventuell utbyggnad - Navestad, ringlinje Kungsgatan?
-Söder Tull - terminal eller ej? Nödvändig, har socialdemokraterna hävdat hittills. Förstörelse av grön miljö, hävdar andra. Kostar mycket gör det hursomhelst.
-Symfoniorkestern. Som ju är väldigt dyrbar för kommunen. Hittills har orkestern haft mycket starka anhängare inom kommunledningen - alltifrån Kaj Krantz via Kjell Norberg till Gunnel Gennebäck. Men i fullmäktige har majoriteten blivit allt knappare. Och hur blir det nu? Det kan nog orkesterns vänner med viss oro fråga sig.
Till en början kommer det också att i hög grad handla om att skapa fungerande arbetsformer inom kommunledningen, som nu måste bli som ett team, med en stark lagledare.
<b>Fullmäktige</b>
Sedan har vi då läget i kommunfullmäktige. Socialdemokraterna har ingen egen majoritet, samarbetet med vänsterpartiet har spruckit. Hittills har man i allmänhet varit överens med centern, folkpartiet och kristdemokraterna. Men nu närmar sig redan så smått valet, samtidigt som då nya ledare ska samarbeta.
Den nya ledningen träder till mitt uppe i diskussionen om kommunens orgamisation. Styrprocessgruppen har lagt fram sin rapport, med olika alternativ. Mest på tapeten i debatten har kommundelsnämnderna varit. Skeptikerna tycks ha blivit fler, även då inom socialdemokraterna.
För någon månad sedan andades Mattias Ottosson viss skepsis mot nämnderna, utan att fördenskull ha tagit någon slutgiltig ställning.
- Ur rent demokratisk synpunkt är jag lite tveksam, sa han då i vår artikel.
- Ökar man verkligen demokratin med fler möten i slutna rum? Frågan är, hur brukarna och kommuninvånarna ska få ett reellt inflytande. Jag har tappat lite av förtroendet för kommundelsnämnderna. Men sedan är jag också tveksam till införande av sektorsnämnder.
Den frågan lär den nye ordföranden för kommunstyrelsen nu få vara med om att avgöra. Och det då redan under det här året.
Så jobbar vi med nyheter