Totalt räknar Region Östergötland preliminärt att göra ett plusresultat på 351 miljoner kronor, 116 miljoner kronor bättre än budget. Men samtidigt är överskottet nästan 600 miljoner sämre än 2014 års rekordresultat. Det var beskedet från de styrande på onsdagens regionstyrelse.
Glädjesiffrorna beror främst på engångsersättningar i form av specialdestinerade statsbidrag, återbetalning av premier från AFA Försäkring och försäljningen av Hjälpmedelscentrum som bara den inbringade 58 miljoner.
Däremot har utvecklingen på börsen inte varit lika gynnsam under 2015. Det finansiella nettot blev 132 miljoner kronor, vilket är cirka 100 miljoner kronor lägre än budgeterat.
– Region Östergötland har i grunden en stabil ekonomi som har byggts upp under lång tid. Ett långsiktigt mål har varit att uppnå ett positivt eget kapital och det målet är nu uppnått. Samtidigt finns det stora utmaningar i att bromsa den höga kostnadsutvecklingen, som 2015 var 6 procent, säger regionstyrelsens ordförande Mats Johansson (S) i en kommentar.
För trots siffrorna – den ekonomiska obalansen i sjukvårdsverksamheten gör sammantaget ett minus på 277 miljoner kronor. Hela verksamhetens samlade resultat hamnar på minus 195 miljoner kronor. Det är en kräftgång som fortsätter – och oroväckande siffror. Det anser i alla fall oppositionen i Region Östergötland.
– Det visar tydligt att den politiska majoriteten, med Socialdemokraterna vid rodret, inte har en fungerande styrning av Region Östergötland. Trots flera åtgärdsprogram ser vi inte resultat, menar Per Larsson, gruppledare för Kristdemokraterna.
Till Folkbladet säger han också:
– Varför får vi inte bukt med underskotten? Vi ser inte riktigt att stringensen (logiken, vår anm.) i ledningen finns på plats. Men vi vill inte ta bort ansvaret från oss själva heller. Se det här som en väckarklocka. Det krävs ordentliga insatser, men jag tycker att styrningen från den politiska ledningen kunde vara effektivare och tydligare
Oppositionskollegan Marie Morell (M), som under åtta år var landstingsstyrelsens ordförande, betonar också:
– Vi har likvida medel, pengar på banken i och med bra placeringar. Men som omvärlden ser ut nu kanske vi inte kan plocka ut så mycket pengar på de finansiella verksamheterna längre. Det betyder att verkligheten kan komma ikapp oss.
– Vi kan i framtiden inte förlita oss på avkastningen på vårt kapital. Nu måste plus och minus i den vardagliga verksamheten gå ihop sig.
Det är fem produktionsenheter som redovisar stora underskott: Sinnescentrum, Centrum för kirurgi, ortopedi och hjärtsjukvård, Hjärt- och medicincentrum, Närsjukvården i öster (där bland annat de regionägda vårdcentralerna i Norrköping och Söderköping ingått) och Diagnostikcentrum.
Bekymmersamt, medger även Mats Johansson.
– Det är viktigt att de verksamheter som har stora underskott fortsätter sitt arbete med handlingsplaner för att bromsa kostnadsutvecklingen. Samtidigt genomför vi ett regionövergripande åtgärdsprogram som beslutades i höstas och som syftar till att få en ekonomi i balans och samtidigt lösa problem kring stängda vårdplatser och sjuksköterskebemanning inom dygnet-runt-verksamhet, säger Mats Johansson.
Det programmet accepterades även av oppositionen.
– Visst har åtgärdsprogrammen stannat av kostnadsökningen, men jag vet inte om effekten blir särskilt stor, säger Marie Morell.
Vad behöver då göras?
– Det handlar om att fortsätta jobba med att rätt personer gör rätt saker i vården. Vi har inget exakt förslag i dagsläget för att lösa underskotten. Vi ska återkomma under våren med. Men vi kommer göra en noggrann analys när vi gått igenom alla poster, säger Marie Morell.
– Bristen på personal har ju länge varit det stora problemet. Det finns ingen quick fix där, men det kan handla om att göra det attraktivt för de som finns på arbetsplatser och hur kan vi rekrytera personer som redan har kompetens. Kompetensförsörjningen är den största utmaningen.
Båda oppositionspolitikerna är överens:
– Krafttag krävs för att komma tillrätta med underskotten.