Hans bisyssla: konjakshonung
Konjakshonung - kan det va´ nåt?- Ja, det tror jag, säger biodlaren Christoffer Starkhammar på Örestadgårdens biodling i Dagsberg på Vikbolandet.- Och det är en av de nya honungssmaker som vi tänker introducera till nästa säsong.
"Vi kommer i framtiden att satsa på storproduktion av honung med cirka 350 bikupor och ett antal olika smaker på honungen", säger Christoffer Starkhammar på Örestadgårdens biodling på Vikbolandet. Foto: Robert Svensson (011-200 463) robert.svensson@folkbladet.se
Foto:
- Det finns en mängd olika smaksatt honung och mer lär det bli, säger Christoffer Starkhammar, som är med i "Vikbolandsmat" en anslutning av ett antal livsmedelskonsumenter just på Vikbolandet.
Fler smaker
- Och vi har kommit igång med ett samarbete, som bland annat utmynnat i presentlådor till företag och där vi erbjuder ett antal av olika produkter i en trälåda, som exempelvis kalkonbröst, rökt struts, flatrökt lax, honungssenap, viltkorv, glögg, formbröd och lite andra produkter.
<B>+ Men för din del handlar det enbart om honung?</B>
- Ja, och än så länge bara i mindre skala, då jag idag enbart har ett 30-tal bikupor igång. Men målsättningen är att nå cirka 350 bikupor och då räknar jag med en produktion som gör att jag och min fru Kristina kan livnära oss i stort sett på honungsproduktionen.
<B>+ Och då handlar det inte bara om naturlig vanlig honung?</B>
- Nej, vi vill gärna smaksätta den och sedan tidigare finns det på marknaden bland annat citronhonung och whiskyhonung. Men man vill ju alltid ha lite eget stuk på produktionen, så istället för bara citronhonung, har vi i år satsat på citron limehonung och även chokladhonung, det sistnämnda i första hand med tanke på barn då.
- När det gäller chokladhonung testade vi först med vanlig ögonkakao, men då blev det knappt någon smak alls på honungen. Men så hittade vi ett beskare kakaopulver och då blev det plötsligt en betydligt godare honungssmak. Så det gäller hela tiden att prova sig fram.
- Och så visste vi att det fanns whiskyhonung på marknaden och då funderade vi på något annat. Eftersom vi råkade ha konjakt hemma, gjorde vi en smaktest och nu har vi bestämt oss att prova att producera konjakshonung nästa säsong, så får vi se hur det slår ut hos konsumenterna.
<span class=Rub1>"Baklängesfabriken" i Ljunga har tagit ett steg framåt
<span class=Ing>LJUNGA<B>
"Baklängesfabriken" i Ljunga går framåt!
Så kan man lite skämtsamt säga om Mirec, fabriken som tar hand om elektriska och elektronisk produkter för återvinning och återbruk av materialet.</B>
- Ibland hör jag att man kallar oss för en skrotfabrik, men jag menar nog att vi bör kallas ett miljöföretag, säger Håkan Schede, VD för Mirecs anläggning i Ljunga på Vikbolandet.
- Tidigare jobbade jag inom producentledet på Ericsson och Whirlpool, men nu är jag på återvinningssidan och ibland kallar jag Mirec för baklängesfabriken, eftersom vi tar emot hela produkter och plockar ner dem i smådelar.
- Och det är ett välmående företag med 45 fast anställda och dessutom 10 till 20 inhyrda personer, beroende på låg- och högsäsong. När det gäller högsäsong, då vi tar emot uppåt 70 ton skrot per dag, handlar det framförallt om vår och höst medan vintern och sommaren är lite mer lågsäsong för våran bransch.
<B>+ Vad är det framför allt som ni tar hand om på Mirec?</B>
- Vi tar hand om allt som drivs med sladdar eller batterier. Det handlar om tre ungefär lika stora delar och det är TV, datautrustning samt hushållsmaskiner som brödrostar, dammsugare och mycket annat.
- Det här är ungefär 90 procent av vår verksamhet och övriga tio procent innehåller bland annat lysrörsarmaturer.
- I dagarna har vi skrivit ett nytt kontrakt med vår största kund, en sammanslutning av producenter som gått samman i "Elkretsen" och det är ett kontrakt som säkrar vår verksamhet de närmaste två åren. Bland annat tar vi hand om allt elskrot från Returpunkterna i Östergötland, norra Småland, Gotland och ända upp till Stockholm.
<B>+ Och vad gör ni med allt skrot?</B>
- Vi miljösanerar produkterna från allt miljöfarligt avfall, som kvicksilver, kadmium, bly, PCB och beryllium. Dessutom återbrukar vi en hel del, som exempelvis tonerkassetter som vi tar hand om för påfyllning av nytt färgpulver. Vidare tar vi hand om datorer, som kan rekonditioneras och säljas vidare.
- Jag kan också nämna att vi återvinner alla bildrör från datorer och TV-apparater och detta glas vidareförädlas och skickar till ett systerföretag i Holland som säljer glaset som nyråvara till bildrörsproducenter
- Sedan återvinner vi ca 90 procent mycket metaller i skrotet, som koppar, järn, guld, silver, aluminium och allt detta säljer vi för återanvändning.
<B>+ Hur ligger Sverige till i återvinning, jämfört med andra länder?</B>
- Vi är absolut världsledande på det här området och vi samlar per person in uppåt 14 kg elskrot varje år, vilket kan jämföras med EU:s nya mål på fyra kilo per invånare i EU, en siffra som vi i Sverige passerade för länge sedan.
Så jobbar vi med nyheter