Handeln ökar i Norrköping - men var ska den hamna?
NORRKÖPINGkommer de närmaste åren att öka snabbare i Norrköping än i riket som helhet, med 2-3 procent årligen.Det blir därför utrymme för fler, eller utökade, handelsetableringar. Frågan är då, vart dessa ska förläggas.Om detta resoneras i en rapport från Handelns Utredningsinstitut, HUI. Där de senaste årens förändringar av Norrköpings stadskärna får beröm.
Sedan socialdemokraterna återtagit ledningen i Rådhuset skärptes policyn 1996, efter det att den borgerliga majoriteten 1994 släppt externhandeln mer eller mindre fri.
Från 1996 har gällt, att volymen externhandel inte ska få öka. Men trycket har växt, och bland annat har Folkbladet redovisat Maxis planer för utbyggnad.a
Som en anpassning till den verkligheten föreslår nu miljö- och stadsplaneringsnämnden den förändringen i policyn, att det i framtiden ska vara andelen externhandel som inte får öka. När handeln som helhet ökar ska även externhandeln få öka. Dock ej på cityhandelns bekostnad, den vill majoriteten slå vakt om. Medan de borgerliga fortfarande vill släppa handeln fri.
<b>Kommer upp i höst</b>
Frågan kommer under hösten upp i kommunens högsta organ. Som underlag har man då också HUI:s utredning, där utvecklingen inom detaljhandeln i Norrköping gås igenom.
Norrköping, som står för en tredjedel av detaljhandeln i länet (medan Linköping svarar för en dryg tredjedel), noterade en mycket god utveckling åren 1994-99, med en försäljningsökning på 32,5 procent. Totalt omsatte detaljhandeln i Norrköping 5.057 milj kr år 1999
En fortsatt ökning på 2-3 procent årligen väntas nu, varför detaljhandeln år 2005 beräknas ha ökat till minst 6.097 milj kr och i gynnsammaste fall till 6.403 milj kr.
Det noteras i utredningen att Norrköping har en högre andel personer 20-29 år än riket som helhet, främst beroende på inflyttningen av studenter. Men en lägre andel i åldrarna 30-49 år, alltså de mest yrkesverksamma. Genomsnittsinkomsten ligger också sju procent under rikets.
Största enskilda yrkessektorn är handel och kommunikation, med 27 procent av arbetskraften. Medan numera inte mer än 24 procent jobbar inom tillverkningen.
<b>Tre stora platser</b>
Utredningen konstaterar det kända faktum att Norrköpings tre stora handelsplatser är Ingelsta i norr, Hageby i söder och så City.
Ingelsta betecknas som en fungerande säljmaskin, som dock behöver struktureras upp för att bli lättare att hitta i. Grönska skulle gör området mer attraktivt.
Hageby Centrum har utvecklats till inte bara ett ärendecentrum utan också en mötesplats. Framtidsutsikterna är goda, men butiksmix och miljö måste hela tiden utvecklas.
De olika mindre stadsdelscentra fungerar men kommer på sikt att få svårigheter, på grund av konkurrensen från stormarknaderna. (Och sedan utredningen gjordes har ju också Favör-butiken i Ektorps centrum aviserat om nedläggning).
<b>Måste satsas</b>
Om mindre stadsdelscentra (som Vilbergen, Skarphagen, Eneby) ska kunna klara sig måste det satsas på dem. I det sammanhanget kan nämnas, att miljö- och stadsplaneringsnämnden tänker ta initiativ till utvecklingsplaner för stadsdelscentra, börjande med Eneby som bedöms vara mest utsatt för konkurrens från externhandeln.
Det räknas alltså med stark tillväxt för handeln, men frågan är var den ska hamna. Många räknar med etablering av någon stor dagligvarubutik i Klockaretorpet.
Frågan kanske är, om det blir så att olika stadsdelscentra inom södra kommunen utvecklas - eller om satsningen hamnar i Klockaretorpet. På lite sikt finns dock utrymme för en ny stor butik inom ramen för den allmänna tillväxten.
Mest positiv är utvecklingen i dag i City. "Den mest påtagliga förändringen som möter en besökare är den upprustade och levande stadskärnan", skriver utredningen och noterar, att det är mycket folk på stan alla veckans dagar.
<b>Butiker i kö</b>
Lundbergs nysatsning i Spiralen har gett resultat, och det finns visioner om genomskinliga rulltrappor och ett regnskogskafé, allt för att skapa upplevelser som drar folk.
I dag står butiker i kö för att få etablera sig i City. Därför måste nu Drottninggatan utvecklas, varvid färre bankkontor i centrala delen skulle ge utrymme för fler butiker och restauranger.
Då skulle City bli mer levande, inte minst kvällstid. Fler bostäder i City skulle också bidra.
Så jobbar vi med nyheter