Stadsbyggnad och historia är Hans Revenhorns stora intressen. Han kan redogöra för varje kvarter, för varje historisk händelse, och personer som påverkat staden.
– Stadsbyggandet är en process som ständigt pågår, säger Hans Revenhorn och säger att för Norrköpings del startade det 1384.
– Drar man ut den linjen är vi bara en liten, liten del av det, och då är det livsfarligt om man inte är förankrad i historien, men sedan måste man också leva i framtiden.
Ett exempel på det är att han vid översiktsplanen för landsbygden tog initiativ till att ta fram ett förslag på hur kommunen skulle kunna hantera höjda havsnivåer i framtiden. Nu ligger ett reservat för en barriär vid Skenäsfärjan.
Hans Revenhorn återkommer till förankringen i historien, att de som gjort saker för länge sedan har en stark påverkan på oss i dag. Gatustrukturen, kvartersstrukturen, lever till exempel längre än husen. Kvarteren vid förvaltningshuset Rosen, där intervjun görs, är ritade 1640-1641. Men rutnätsstaden, som kom efter det medeltida gatunätet, genomfördes först efter ryssarnas härjningar 1719 då staden brändes ned.
Nu när man ska rita på området runt Norrköpings nya centralstation är det första gången på 380 år som man får rita en ny struktur i Norrköpings innerstad.
Inre hamnen då? Nej, där är det ingen ny struktur, säger Revenhorn, där ritade man redan på 1620-talet en rutnätsplan för Saltängen. Vilket förklarar ett citat i ett pressmeddelande om att Revenhorn ska gå i pension vid årsskiftet, där han säger så här efter sina 36 år vid Norrköpings kommun:
– Det har varit fantastiskt att få vara en del av Norrköpings utveckling under en så lång tid. Jag värnar om långsiktigheten i arbetet. Projektet Inre hamnen planerades till exempel redan under 1600-talet. Att vi för 20 år sedan påbörjade arbetet igen och nu bygger ett av Sveriges mest spännande stadutvecklingsprojekt är både glädjande och fascinerande.
Hans Revenhorn anställdes 1984 som exploateringsingenjör. År 1998 blev han stadsbyggnadschef och 2019 samhällsbyggnadsdirektör.
Hur mycket har du som tjänsteman kunnat påverka stadens utveckling?
– Det är hela tiden en symbios med politiken. En tjänsteman kan aldrig ha en påverkan som går politiken emot, utan det gäller att lyssna in och påvisa förutsättningar och möjligheter.
Vad kommer att hända med Strömsholmen?
– Jag har jobbat med Strömsholmen i över 20 år, och jag tror att det som kommer att hända är att när fullmäktige anser att det finns pengar så kommer kommunen att bygga ett trevligt kafé.
Fler glimtar av vad som väntar: Det finns en diskussion att bygga större kvarter på Butängen, för att skapa stora gårdar, för odling och sociala möten. Och för universitetets del ska man ta fram en långsiktig plan, fram till 2050, för framtida expansion. Här tittar man från Skvallertorget och uppströms Strömmen, på båda sidor.
När Revenhorn får frågan hur det känns att snart inte längre vara med och påverka tar han återigen upp tidslinjen från 1384, där han själv kom in 1984, fick större ansvar 1998 som stadsbyggnadsdirektör, och där den nya stationen ska tas i drift 2035.
– Jag har haft klart för mig hela tiden: jag är bara med på en kort sträcka. Den har sin början och sitt slut. Men jag tror att även på korta sträckor kan man göra skillnad. Vissa avtryck har det ju satt, säger Revenhorn och nämner som exempel omvandlingen av Ringdansen.