Han kan tänka sig hälften friskolor i Norrköping

De fristående skolorna blir allt fler i Norrköping. Tanken att upp till hälften av alla skolor i kommunen skulle vara fristående är inte helt främmande.
- Men minst hälften av skolorna bör vara kommunala, säger kommunalrådet Mattias Ottosson.
- I grunden är jag mycket positiv till fristående skolor även om de kommunala skolorna självklart är minst lika viktiga, säger han.
- Friskolorna är ett bra komplement med en lite annorlunda pedagogik och undervisning. De kan även bidra med saker till den kommunala skolan, säger han.
Att högstadiet på Matteusskolan är på väg att läggas ner har inte enbart att göra med etableringen av en ny friskola i området.
- Elevkullarna i stadsdelen har minskat. Det finns tre skolor i området och eleverna räcker inte till. Så är det när elevkullar växer eller minskar, då förändras skolan, säger han.
- Dessutom tycker jag att det är spännande att det faktiskt startar en friskola i den delen av Norrköping, säger han.

Inte vinstdrivande
Mattias Ottosson säger vidare att de fristående skolorna inte får vara vinstdrivande.
- Vi har haft en lång diskussion i partiet om det här med att skilja mellan mål och medel. Målet är att varje elev i Norrköping ska kunna få en bra utbildning oavsett vem han eller hon är. Om det sedan sker på kommunal skola eller fristående skola handlar om medel. Det är mindre viktigt, säger Mattias Ottosson.
Han efterlyser bättre möjligheter för kommunen att ha insyn och inflytande över de fristående skolorna. I dag är det Skolverket som beslutar och driver tillsyn.
- Samtidigt får det inte bli så att kommunerna helt har vetorätt. Då kan det finnas enbart friskolor i en kommun och enbart kommunala i en annan. Det är heller inte bra.

Rädd för konkurs
Det han räds är en framtida utveckling då kanske en av de privata skolorna går i konkurs och 500 elever står utan skola helt plötsligt. Har kommunen inte något inflytande kan inte så mycket göras för att förhindra detta.
Skolan är en mycket het fråga i Norrköping, menar Ottosson. I höstas antogs en skolplan i kommunfullmäktige. Bland annat är målet att höja andelen personal i skolan och få fler elever med godkänt betyg.
- Men jag tycker att den kommunala skolan är bra överlag. Ledningen och lärare gör ett mycket bra jobb.
- Eleverna i skolan är vår framtid. Löser man problemen redan där kan pengar sparas in framöver. Görs inget när eleverna är unga kanske det blir socialnämnden som får ta smällarna i stället.

"Skattepengar stoppas i privata aktieägares fickor"
NORRKÖPING
- Problemet med den kommunala skolan är att alla flyr i stället för att se att här finns möjligheter att göra något.
Det säger kommunfullmäktigeledamoten Lotta Andersson (v).
Hon är skeptisk till att allt fler friskolor växer fram i Sverige.

- Friskolor kan finnas som alternativ om pedagogiken innehåller ett annat syfte, såsom Waldorfskolan, säger hon.
Men skolor som drivs i rent vinstsyfte eller som inte tillför något egentligt nytt riskerar endast att ge stora kostnader för kommunerna, menar hon.

"Inte alla sorters barn"
- En annan risk är att där inte finns alla sorters barn utan bara vissa kategorier. Dessutom lockas bra ledare och idérika lärare dit i stället för att se de möjligheter som finns inom den kommunala skolan.
Hon säger även att skolor som drivs av religiösa samfund eller organisationer kan ifrågasättas.
- Det är nog svårt att vara religionsfri på en sådan skola, vilket är målet i den svenska skolan.

Mycket att göra
Enligt Lotta Andersson riskerar friskolorna att ge stora kostnader för kommunerna.
- Våra skattepengar stoppas i privata aktieägares fickor då skolor som har ett vinstsyfte etableras i en kommun, säger hon.
Det är mycket som behöver göras i Norrköpings skolor i dag anser hon, såsom renovering av lokaler samt en höjning av det basvärde som varje elev beräknas få kosta.
- Vi har antagit en ny skolplan som sätter en del press på oss. Den kan nog göra att mycket händer såsom att det blir fler lärare i skolan, säger hon vidare.

"Ett uttryck för att föräldrarna bryr sig"
NORRKÖPING
- De fristående skolorna bidrar till att hela skolväsendet stimuleras. De kommunala skolorna sneglar mot de fristående och lär av dem.
Det säger kommunalrådet Jörgen Rundgren (m).

Jörgen Rundgren ser gärna många fristående skolor i kommunen. Men de ska ha samma ekonomiska villkor som övriga kommunala skolor. Att de skulle utgöra något hot mot den kommunala verksamheten kan han inte se.
- Det talas mycket om vinstdrivande skolor och att kommunala pengar hamnar i aktieägares fickor. Men det stämmer inte. Vid Kunskapsskolan har det inte varit någon som helst aktieutdelning hittills vad jag vet.
- Friskolor är lite av ett uttryck för att föräldrar bryr sig om sina barns skolgång, säger han.
Han säger vidare att kommunala skolor även kommer att finnas kvar i framtiden.
- Men jag skulle vilja se att lärare och rektorer får en utökad frihet inom den kommunala skolan.
När det gäller gymnasieskolor får nog de fristående sådana svårt att slå sig fram i Norrköping, tror han.
- Här finns redan så bra och populära gymnasieskolor att det kan bli svårt för nya att locka elever, säger han.
Att en friskola skulle gå i konkurs är han inte så oroad för.
- I första hand tror jag att vi kan göra en rekonstruktion om det skulle hända. Och kommunen har en viss beredskap att ta emot eleverna.
- Hittills har allt gått bra med de friskolor som finns i kommunen. Vi följer dem noga, säger han.

Vem som helst kan starta en friskola
NORRKÖPING
Vem som helst kan egentligen starta en fristående skola. Och även om en kommun säger nej till etablering av en friskola kan Skolverket ändå ge sitt godkännande.
Det säger Patrik Jonsson, undervisningsråd vid Skolverket.
- Men det måste alltid finnas kommunala alternativ på en ort, säger han.

Den fristående skolan kan drivas av ett aktiebolag, ett kommanditbolag, en stiftelse eller av ett enskilt företag.
- Den intresserade huvudmannen skickar in en ansökan till Skolverket senast den 1 april året innan den tänkta starten för skolan. Ansökan skickas sedan ut på remiss till kommunen. Gäller det en gymnasieskola skickas den även till närliggande kommuner, säger Patrik Jonsson.

Yttranderätt
Kommunen får yttra sig men sedan är det Skolverket som fattar beslut om den fristående skolan ska godkännas och ha rätt till bidrag.
- Vi bedömer om den sökande huvudmannens skola motsvarar en offentlig skola, säger Patrik Jonsson.
Friskolan kan avvika från den kommunala skolan, men måste fortfarande nå upp till vissa krav. Det måste finnas en redovisning av budget och kalkyl. Och huvudmannen får inte ha en några betalningsanmärkningar.
Från början var tanken med de fristående skolorna att de skulle vara ett komplement till den kommunala skolan. Det kunde handla om annan pedagogik, såsom Waldorf eller Montessori. Men det har blivit allt vanligare att vissa fristående nästan är identiska med de kommunala.
- Läroplanen behöver inte uppfyllas till punkt och pricka utan man kan göra upp en egen plan. Men den måste vi kunna jämföra och se att den når upp till samma krav som för den kommunala skolan.

Tillsynsansvar
Betygssättning behöver heller inte finnas. Men de flesta fristående skolor följer både läroplan och sätter betyg.
- Elever som går på grundskolor som väljer bort betyg kan ändå söka till gymnasiet i en slags frikvot.
Skolverket bedriver tillsyn mot friskolorna. Men några egentliga garantier för eleverna finns inte.
- Några friskolor går i konkurs, men oftast går det bra. Vid en konkurs kan tre saker hända. Antingen kan kommunen välja att ta över skolan och driva den som en kommunal skola. Annars kan en annan fristående huvudman ta ö

Information till våra läsare

Han kan tänka sig hälften friskolor i Norrköping