– Jag är oerhört glad för hans skull, säger Peter Varga, jurist på Rådgviningsbyrån för asylsökande och flyktingar som varit Siavash juridiska ombud.
– Siavash har kämpat i extrema motvindar under tolv års tid och har fått utstå påfrestningar som jag tror få människor skulle klara av under så lång tid. Det har också drabbat hans familj mycket hårt. Trots allt detta har han aldrig gett upp, istället har han alltid haft en positiv inställning och visat prov på en otrolig drivkraft i allt han tagit sig vid. Familjen förtjänar verkligen att nu få planera sina liv under trygga förhållanden.
Enligt Migrationsverkets beslut beviljades Siavash uppehållstillstånd på grund av anknytningen till dottern Eliza som är svensk medborgare. Dessutom är han sambo med Elizas mor Josephine och har gemensam vårdnad. Därför beslöt Migrationsverkets att bevilja permanent uppehållstillstånd i linje med gällande praxis.
Men enligt huvudregeln ska uppehållstillstånd på grund av anknytning egentligen beviljas före inresa i Sverige.
– Det finns dock en undantagsbestämmelse som säger att tillstånd ska beviljas efter inresa om det inte skäligen kan krävas att personen återvänder till sitt hemland för att lämna in ansökan där. Barnets bästa ska väga tungt vid bedömningen, säger Peter Varga.
– Vi argumenterade för att Siavash i sämsta fall inte skulle kunna återvända alls, och i bästa fall efter två år då han riskerade militärtjänstgöring. Det är glädjande att Migrationsverket delade vår bedömning om att det inte skulle vara skäligt för Siavash att återvända till Iran då det skulle riskera att allvarligt skada Elizas hälsa och utveckling. Vad som är bäst för barnet i det enskilda fallet måste alltid vara avgörande i den här typen av beslut.
Hur unik var hans situation, enligt din bedömning?
– Hans situation är speciell, men dessvärre långt ifrån unik.
Hur anser du att svenska myndigheter har skött ärendet?
– Handläggningen av hans ärende måste ses i ljuset av att hans ärende preskriberats vid tre olika tillfällen. Det enda försöket att verkställa honom till Iran skedde i maj 2014. Det är därför anmärkningsvärt att gränspolisen förhållit sig passiv i nästan tio år för att sedan försöka verkställa honom i ett skede då han hade en ettårig dotter att hand om.