Han forskar i svunna tider
Släktforskarna i Norrköping vill få fler personer att gräva i sitt förflutna. Men det krävs en känslomässig mogenhet i sökandet efter "kött". Man vet aldrig vad man kan hitta i de gamla arkiven.
Owe Norberg.
Foto: Patrik Larsson
Owe Norberg blev ordförande och hoppas nu att föreningen ska växa ytterligare. - Vi tror att vi kan göra en insats framförallt för den äldre delen av befolkningen. Vi vill ha ett samarbete med kommunen för att försöka fånga upp intresserade på exempelvis äldreboenden. Både intresset för det gamla och den tid man har över blir större efter pensionen. Varje onsdag sitter SiN i en lokal i Hageby. Under sju timmar har medlemmarna full tillgång till ett gigantiskt arkiv av bouppteckningar, folkbokföringar och kyrkoböcker som föreningen abonnerar på. Tidigare vallfärdade släktforskarna till Vadstena för att bläddra i de stora kyrkoarkiven. I dag finns allt på Internet. - Sverige är ju unikt på det sättet att nästan alla arkiv finns kvar. Vi har haft en statskyrka som varit ansvarig för folkbokföringen och vi har inte haft krig som förstört arkiven, säger Owe Norberg. "Hitta kött"
Själv har han spårat sin släkt hela vägen tillbaka till år 1560. Forskningen blir för honom ett sökande efter vad han beskriver som "att hitta kött". Att ta sig förbi namn och datum. - Jag har besökt torp där förfäder till mig bodde för 300 år sedan. När man ser var de bott eller vad de jobbat med så blir det hela mer påtagligt. Ibland blir man lite nostalgisk. Man får som en kick av det. - En gång hittade jag ett gammalt tingprotokoll. Släktingar till mig hade skickats till tinget för att de hade spelat kort om pengar. Men de dömdes inte. De enda vittnena till det kortspelet var kvinnor. Tingen menade på den tiden att kvinnor inte var tillförlitliga vittnen. I sitt sökande efter kött hittade också Owe Norberg en släkting han inte kände till sedan tidigare. - Jag la in min forskning på en sida på Internet och hittade en man som hade samma stamfader som jag. Det visade sig vara en brylling till mig som bor på Vargön i närheten av Trollhättan. Vi är bägge två släkt med en man som var sjöman på 1700-talet. Jag ska försöka hälsa på min brylling i sommar. Känslor väcks
Owe Norberg pratar mycket om de många känslor som väcks av släktforskning. Han menar att en känslomässig mogenhet är viktig för den som ska släktforska. För man kanske inte alltid gillar det man hittar. - Man måste vara beredd på att den information man får kan kullkasta många saker man trott för sant. En kvinna i föreningen upptäckte att den kvinna hon trodde var hennes mormor inte var hennes riktiga mormor. Det kan finnas livslögner i familjer. Det ger positiva och negativa kickar. Man blir besviken men ändå nyfiken och sugen på att hitta sanningen.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!