Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Han berättar den sorgliga historien om Folkets hus

NORRKÖPING
- Det är klart jag är ledsen och besviken. Det hade inte behövt gå så illa om man skött det på ett annat sätt.
Det säger Robert Höglund som i dagarna kommit ut med sin vitbok om Folkets hus i Norrköping fram till konkursen 1995.
Tidigare har han i bokform berättat om Folkets parks historia och hädanfärd.

Robert Höglund har skrivit den sorgliga historien om Norrköpings Folkets hus. FOTO. ANITA KJELLBERG

Robert Höglund har skrivit den sorgliga historien om Norrköpings Folkets hus. FOTO. ANITA KJELLBERG

Foto:

Norrköping2002-02-26 00:00
JANNE BERGLUND
Robert Höglund kom till Norrköping 1967 som assistent, senare föreståndare, för Folkets park. 1992 slogs Folkets park och Folkets hus samman.
- Ett felaktigt beslut, anser Robert Höglund.
- Jag var inte emot samarbete, det var sammanslagningen jag var emot.
Han är givetvis part i målet. I praktiken sparkades han som parkchef när de båda företagen slogs samman.

<b>Intervjuer</b>
I boken har han trots det redovisat ett dussintal intervjuer med personer som varit mer eller mindre inblandade i Folkets hus uppgång och fall.
- Det hade inte gått att driva vare sig parken eller Folkets hus vidare utan kraftigt ökade kommunala anslag, säger Sven Andersson i boken. Han var den siste ordföranden i Byggnadsföreningen Folkets hus.
- Det var kommunens njugghet som var den huvudsakliga anledningen till konkursen, anser Sven Andersson.

<b>Borgen lönsam</b>
- Vi hade klarat ut det med Folkets park om vi fått fortsätta, hävdar Höglund.
- Motivet för att slå ihop parken med Folkets hus var att Borgens lönsamhet skulle stärka Folkets hus och man ville få in mark och byggnader i det gemensamma företaget.
Början till slutet var enligt Robert Höglund uppdelningen i Folkets hus och Fackens hus som skedde 1989. De fackföreningar som hade sina lokaler i huset tröttnade på att täcka underskotten för uthyrningen av samlingslokalerna.
Bygg-nian där Sven Andersson f ö var kassör hade till och med planer på att bygga ett eget hus för sin verksamhet.
Facken menade att det var kommunen angelägenhet att driva samlingslokalerna, inte fackföreningarnas.
Delningen genomfördes och uthyrningsdelen rustades upp. Riksbyggen tog hand om förvaltningen. Planen var att göra en toppanläggning för konferenser. Fint och dyrt blev det men affärerna gick inte ihop ändå.
Kommunen var inte villig att skjuta till pengar och alltsammans slutade med konkurs 1995.
Varför det gick som det gick är det olika meningar om. De framförs också i boken.
- Man visade alltför stor handlingskraft men alltför liten eftertanke och Norrköping är ett bra exempel på 80-talets champagneyra där tidigare realfakta om ekonomiska samband inte tilläts spela någon roll, kommenterar en utomstående betraktare - John Brattmyhr, ansvarig för de sammanslagna centralorganisationerna Folkets hus och parker.
Historien om Folkets hus är en värdefull och omfattande dokumentation av en viktig epok i Norrköpings arbetarrörelses historia.
Boken har tillkommit med stöd av ABF och lokalavdelningarna av Byggnads, Handels, Industrifacket och Metall.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!