Hälsogrupperna för flyktingar är något som Cityhälsan söder i Hageby troligen är ensamma om i landet. Anna Lindström, distriktssköterska, och Hanna Waldemarssson, fysioterapeut, lägger båda ungefär 50 procent av sin arbetstid på hälsogrupperna. Hanna har varit med ända sen starten 2011, då hon och Rosmari Mossberg-Maghsoud, sjuksköterska och SFI-lärare, utvecklade metoden. Det var ett stort inflöde av flyktingar då och behovet uppstod mycket på grund av missförstånd och kulturkrockar i vårdmötet.
– De vi träffade hade inte så mycket kunskap om kroppen och om egenvård. Det var vana vid helt annat sjukvårdssystem. Vi såg att det fanns ett behov av att överbrygga de här olikheterna och missförstånden som ofta uppkom, säger Hanna.
Det här jobbar de fortfarande med. Det kan handla om att patienterna inte tycker att de tas på allvar när de får träffa en sjuksköterska i stället för en specialistläkare i Sverige.
– Sjuksköterskan är mer som en sekreterare i andra länder, men här har vi ganska hög kompetens och gör många uppgifter som läkare gör i andra länder. Det vet de inte när de kommer hit.
En del är vana vid att kunna "shoppa" privat vård.
– Och så kommer de till Sverige där man får vänta på en tid, träffa en sjuksköterska först och så är vården behovsstyrd. Det är en frustration för många, säger Anna.
Hälsogrupperna är en resurs för hela östra länsdelen och tar emot patienter som hänvisas dit från både vårdcentraler, kommunen eller SFI. De börjar med ett kartläggningssamtal där de går igenom både hälsosituationen och livssituationen för patienten. Behövs det görs kompletterande undersökningar, men om de inte hittar något fysiskt fel är det ofta psykisk ohälsa som ligger bakom smärtan.
– Man mår dåligt psykiskt men det yttrar sig i somatiska (kroppsliga) symptom. Man har ont i kroppen, trötthet, yrsel, ont i magen, säger Anna.
Många lider av så kallad migrationsstress, vilket innebär att man drabbats av psykisk ohälsa på grund av det man gått igenom som flykting. Först traumatiska upplevelser av hot, våld, krig och konflikt och sen kanske en lika traumatisk flykt.
– Att tvingas lämna sitt land påverkar en människa både fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt, säger Anna.
– Asylprocessen är ju tyvärr ofta väldigt utdragen, vilket också påverkar hälsan negativt. Sen ska du försöka bygga upp ett nytt liv här när du har förlorat din sociala status, din identitet, alla materiella tillgångar du hade, säger Hanna.
I hälsogrupperna jobbar de både fysiskt, med en form av avslappnande träning, och med samtal. De bygger på olika teman som levnadsvanor, kultur, stress och kvinnohälsa.
Mycket handlar om att våga sätta ord på sina känslor.
– I många andra länder känner de skam om man går till psykolog. Det är viktigt att vi bryter det stigmat, att vi lyfter vikten av att ta hand om det man känner, i stället för att gömma undan, säger Hanna.
Vad vet ni om hur de tar till sig råden?
– Det vet vi inte, utan vi har planterat ett frö och gett dem kunskap så att de kan göra klokare hälsoval, säger Hanna.
Vad de vet är att en vetenskaplig utvärdering som utfördes 2012 visar på en god effekt.
– Det man kunde se var att vårdkonsumtionen minskar signifikant efter att man har deltagit i de här grupperna. Och att man har minskad oro, säger Hanna.