Detta framgår av förslaget till budget för 2013-2016, som gymnasienämnden antog på onsdagen. Det går nu till kommunstyrelsen för bearbetning i den stora budgetprocess, som ska mynna ut i beslut i kommunfullmäktige framemot senhösten.
Den nya gymnasieskolan har medfört en avsevärd fördyring. Kostnaderna för introduktionsprogrammen har varit ända upp till 50 procent högre än man trott. Än dyrare blir det av, att delar av gamla gymnasieskolan lever kvar parallellt.
Bli av med lokaler
För att minska kostnaderna vill gymnasienämnden bli av med lokalytor. Frågan är nu, om Kulturskolan kan flyttas från Kristinaskolan till en ombyggd Victoriaskolan. Att denna ska läggas ner är redan bestämt. I så fall kan Kungsgårdsskolan flyttas till Kristinaskolan.
Ambitionen är vidare att kunna tömma den byggnad på Ebersteinska, där vård- och omsorgsprogrammet idag huserar tillsammans med elprogrammet.
Sammantaget kan 7,7 miljoner årligen sparas in på lokalerna. Den effekten infinner sig dock inte förrän 2015. På grund av flytt- och ombyggnadskostnader ökar tvärtom lokalkostnaderna med 7,4 miljoner nästa år och sex miljoner år 2014.
Fler datorer
I de ytterligare 40,5 miljoner, som gymnasienämnden behöver 2013, ingår kompetensutvecklingen för lärarlegitimation. Ambitionen att fördubbla datortätheten, så att alla elever har egen tillgång till dator, ger mer merkostnad kring 8 miljoner kronor alla åren 2013/2016.
För elever med grav språkstörning finns idag inte tillräckligt med anpassad gymnasieutbildning i Norrköping. Elever med Aspergers syndrom har sex platser på teoretiskt inriktade gymnasieprogram, men behovet är större än så.
Och vidare: Norrköpings gymnasier saknar psykologer. Den nya skollagen föreskriver, att det från och med förskoleklass ska finnas en elevhälsa i skolan och att psykolog där ska ingå. Statsbidrag finns, och kommunens kostnad blir till att börja med 1,25 miljoner årligen och därefter 2,5 miljoner.
Behovet ökar
För nästa år behöver gymnasienämnden 40,5 miljoner mer än man tilldelats i långtidsbudgeten. Än mer ökar behovet av underskotten från tre år i rad, som man släpar med sig. Hela 69 miljoner mer kan därför komma att behövas nästa år.
För åren 2014-2016 anges merbehoven till 46,8, 28,6 och 22,8 miljoner.
- När det gäller utbildning kan man inte nöja sig med kortsiktiga beslut, utan man måste blicka framåt, säger gymnasienämndens ordförande Eva Fornefors (S).
- Det är ett bekymmersamt läge, och vi kan bara försöka göra bästa möjliga av det.
jan.nordstrom@folkbladet.se
011-200 452