Guppen hjälper fotgängarna ? men sliter ner bussförarna
NORRKÖPINGSaker och ting har som bekant flera sidor. Gatuguppen till exempel - som fått ner hastigheterna och gjort livet lättare för fotgängarna..Men som ställer till det för kollektivtrafiken, både fordon och förare.- Ryggen tar stryk, säger Bertil Klint, som kör bland annat linje 113 och servicelinjerna. Och guppen har stor andel i det.
Man känner av alla guppen, man har hela känslan i ryggen, säger Klas-Ulf Gustafsson där han siktar in sig på ett av guppen vid Resecentrum. FOTO: ANITA KJELLBERG
Foto:
I och för sig är det skillnad på gupp och gupp. I Borås har de kritiserats massivt, och kommunen tvingats till ombyggnader i stor skala. Medan guppen i Växjö däremot avpassats efter låggolvsbussarnas konstruktion och tycks fungera till belåtenhet.
Norrköping befinner sig, förstår vi av ett samtal med några förare i fikarummet vid Resecentrum, någonstans däremellan.
En del gupp är bättre, andra värre. Ju längre utsträckta guppen är, desto lindrigare är de. Och ju brantare, desto mer känns de.
- De är rätt så branta i Norrköping, säger Klas-Ulf Gustafsson där han sitter med tre färder Åby tur och retur framför sig.
- Man känner av alla guppen, säger han. Man känner hela bussen i ryggraden, man har hela känslan i ryggen...
Och en kvinnlig förare på Swebus Express, som också tittar in på lite rast, säger att hon väljer sin in- och utfart i Norrköping så att guppen blir så få som möjligt.
<b>Hälften sjuka</b>
Man kan undra, hur hälsotillståndet bland bussförarna egentligen är. Enligt Bertil Klint går hälften av stadsbussförarna sjukskrivna på hel- eller deltid, så hårt är slitaget.
- Magen, hjärtat, ryggen, axlarna, säger han. Våra pressade körtider gör sitt till. Men guppen har också stor andel.
Han känner själv av ryggen, och värst är det mot slutet av veckan.
- Det har blivit fler gupp, fler avsmalnade gator, säger Bertil Klint. Man har gjort det vänligare för fotgängare och cyklister. Men man har inte tagit hänsyn till kollektivtrafiken.
- Sedan blir det värre med de fasta förarstolar, som vi har. Stolar med fjädring vore mycket bättre, men det håller inte företaget med. Våra politiker säger att det är förarnas körning som det hänger på. Men de skulle sätta sig där själva, så fick de se.
<b>Sju gupp på färden</b>
Pentti Lagrén kör denna dag på Finspång och räknar ut att han har sju gupp på färden fram och tillbaka:
- När man kör ut härifrån Resecentrum kommer det genast ett gräsligt gupp. Det blir som ett ryck, hur man än kör så slår det in i bussen.
Man måste anpassa körningen så mycket som möjligt.Klas-Ulf säger, att han kör så försiktigt det någonsin går. Men det finns ju också förare med, så att säga, lite tuffare körstil. Dessutom måste man ju ofta köra på för att hinna i tid. Då kan man inte ta guppen så varsamt som man borde.
Det är heller inte alltid som man hinner reagera helt adekvat. Ibland kommer man också in snett. Summa summarum blir det ett otyg, med denna ständiga nötning för varje tur.
Klas-Ulf säger att han, till skillnad från så många kolleger, inte har några känningar i ryggen.
- Inte ännu. Men får man bara hålla på några år till så...
<b>Även fordon slits</b>
Medan förarna slits ner på lite sikt så går det fortare för fordonen. I Göteborg skickade Spårvägen nyligen över en räkning för reparationskostnader på 450.000 kr till Trafikkontoret.
Hårdast slits låggolvsbussarna, varvid då det ena vällovliga syftet står emot det andra. Dessa bussar är ju till för att hjälpa funktionshindrade, medan guppen ska underlätta för fotgängare och cyklister. Men de låga golven skrapar i guppen, varvid katalysatorer och växellådor tar skada.
- Det blir mycket reparationer, konstaterar Bo Lingestig, ordförande i Kommunals sektion 23. Och förarna slits. Värst är det vid Resecentrum, och så guppen på linje 115 vid Ljura. Där vill folk helst inte köra alls. Det kan diskuteras, om man verkligen ska ha gupp där kollektivtrafiken kör.
Vid Ljura förvärras saken också av att bussen ska svänga 90 grader samtidigt med guppet. Lingestig konstaterar att kommunen får statsbidrag för gupp och att "det är det som styr". Men man har haft en hel del diskussioner med kommunen om utformningarna och även fått igenom några krav.
- Som till exempel att gupp byggts om till vägbulor vid Hageby. Då kan bussar och lastbilar grensla, och man får fartdämpningen utan att bussarna behöver köra över bulorna. Det är mycket skonsammare för både förare och fordon, säger Lingestig.
Så jobbar vi med nyheter