Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Grattis, Carl

På sin själva 300-årsdag gick han igen.
Den just nu så uppmärksammade "blomsterkungen" m m Carl von Linné. I egen hög person dök han upp vid Djurön igår kväll, lagom till en av kommunen arrangerad blomstervandring där.

300-åringen Carl von Linné i egen hög person. Somliga tyckte han påminde om kommunens ekolog Jerker Idestam-Almquist, och en viss släktskap fanns väl för allt i världen också där. Foto: Titti Olovsson

300-åringen Carl von Linné i egen hög person. Somliga tyckte han påminde om kommunens ekolog Jerker Idestam-Almquist, och en viss släktskap fanns väl för allt i världen också där. Foto: Titti Olovsson

Foto: Fotograf saknas!

NORRKÖPING2007-05-24 06:00
Ett 60-tal intresserade hade samlats, och kosan styrdes ut över de naturreservatsmarker där havet av vitsippor vid det här laget hunnit dra sig tillbaka.

Sara Lisa
Men annat blommade och Carl von Linné, som även tagit sin hustru Sara Lisa med sig, hade åtskilligt att visa längs vägen förbi ekdungar och strandängar.
- En av de saker jag blev mest känd för var sexualsystemet, kunde han bland annat berätta för den vetgiriga skaran.
Sedan fick vi höra en del om ståndare och pistiller, och hur blomsterarter kan särskiljas genom att man räknar antalet av vardera.
Lilla ljusröda teveronikan, som blommade under de församlades fötter, användes på 1700-talet just till te. Gällde bara att plocka i exakt rätt tid, för då kunde denna lilla växt bli ett skapligt surrogat till dyra exotiska tesorter.

Pressa saft
Mycket mer fick man också veta: Sommargyllen, som det nu växer så mycket av på Djurön, var ovanlig på 1700-talet, i varje fall i vilt tillstånd. Ett blommande gräs, som getts namnet hundstarr, förevisades även.
Så fanns det någon annan art, som vi förargligt nog redan glömt namnet på. Men genom att pressa saften ur den kunde man hursomhelst få fram ett medel verksamt mot fläckar i hästars ögon.
Näktergalen sjöng ur snåren, och vi fick veta att Linné också visade stort skarpsinne när det gällde fåglar. Tre olika slags fåglar, bland dem hökugglan, var han den allra förste att beskriva. Han var en stor fågelkännare.
Gullvivan blommade, och ett svanpar gled fram på vattnet i Svensksundsvikens mynning bortom strandängarna.

Gammalt fint ord
Apropå strandäng så fanns det, fick vi nu veta, ett gammalt numera försvunnet ord för den yttersta, allra finaste strandängen - nämligen ordet fit.
Diminutivformen av det ordet - dvs den lilla rara varianten av just det ordet, som alltså betyder fuktig strandäng - blev då fitta.
Ett ord som vartefter kom till användning i överförda sammanhang, och (som säkert en och annan har lagt märke till) där även blev kvar i svenska språket...
Sådant fick vi lära oss på denna vandring, anförda som vi ju också var av sexualsystemets själve upphovsman.
Och mandelblom, jungfrulin, tiggarranunkel, rödkämpe, gåsört och en massa annat växte och blommade längs vägen.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om