Gratis hjälpmedel
- Om hörapparaterna blir helt gratis så vore det ju underbart, säger Stig Bredberg på HSO, handikappföreningarnas samarbetsorgan i Norrköping.Och kanske alldeles särskilt då i Östergötland. För just här har ju landstinget på senare år snålat in allt mer på sina bidrag till hörapparater.
Stig Bredberg på Handikappföreningarnas Samarbetsorgan säger att man hos de hörselskadade inte kan begripa, varför just deras hjälpmedel ska behöva kosta så mycket. FOTO: NICLAS SANDBERG
Foto:
Många hjälpmedel är dock redan i dag gratis, till exempel rullstolar - medan andra däremot är dyra, eller inte beviljas alls. Stig Bredberg, själv också aktiv i Hörselskadades Förbund, säger att man där kämpat för att hörapparaterna likaväl som rullstolarna ska vara kostnadsfria.
- Vi förstår inte varför just våra hjälpmedel ska behöva kosta så mycket, medan andra hjälpmedel är helt gratis. Det är väldigt konstigt.
Bara en apparat
En hörselskadad person i Blekinge, Halland, Dalarna och Västerbotten får sina båda hörapparater kostnadsfritt. Medan i Östergötland numera gäller, att landstinget bidrar med högst 3.000 kr till en hörapparat, men inte till mer än en. Behöver man en till så får man betala den helt själv. Den nyordningen, hårt kritiserad från flera håll, har gällt sedan årsskiftet.
Med 6.000 kr, som bra digitala hörapparater nu kan kosta per styck, kan det - säger Bredberg - bli summa 9.000 kr som den enskilde måste punga ut med. Det är mycket pengar, för många alltför mycket.
Sedan finns även andra hjälpmedel, dyra sådana, som man väl knappast kan hoppas på att få gratis i framtiden heller. För sitt arbete på HSO har Bredberg en trådlös förbindelse, som förmedlar ljudet i telefonen direkt till hans öra. Utan den hjälpen skulle han ha svårt att uppfatta vissa röster, som då bara skulle bli till mummel. Sådant hjälpmedel kan man få via arbetsförmedlingen eller försäkringskassan. Men den förmånen är då helt knuten till arbetslivet.
Kring 3.500 kr
Britten Erikson, avdelningschef på Hörcentralen i Norrköping, uppger att det finns hörapparater i prisintervallet 2-6.000 kr men att de flesta, även då de digitala, numera ligger kring 3.500 kr.
Det är när det gäller mer speciella hörapparater, med en massa olika program, som priset går upp mot 6.000 kr. De apparaterna klarar av övergångar mellan olika akustiska miljöer och behövs därför i arbetslivet, medan man till vardags däremot anses kunna klara sig utan dem.
Men för den som, i normalfallet, behöver två hörapparater blir det då en egen kostnad på ca 4.000 kr. Medan landstinget alltså fram till årsskiftet gav bidrag till båda apparaterna.
Stig Bredberg minns också en tid, det kan ha varit för kanske tio år sedan, då hörapparaterna var helt gratis. Även för service av hörapparaterna tas nu en viss avgift ut, medan sådant var gratis förr.
Blir skillnad
De hörselskadade är en av grupperna, som det skulle bli rejäl skillnad för, om utredningsförslaget genomförs. En annan sådan grupp är dyslektikerna, som vissa landsting idag ger datorer som hjälpmedel. Medan andra landsting, som det i Östergötland, inte gör det. Där kan det, om utredningsförslag går igenom, alltså bli andra bullar av.
Men här finns också många frågetecken, påpekar Gunilla Karlsson, verksamhetschef på Ekhaga Resursenhet i Linköping.
- Det hela beror på vad man menar. De hjälpmedel som förskrivs idag är ju redan i stort sett gratis. Men det styrs ju av riktlinjer och policy vad det är, som vi får förskriva. Menar man då i utredningen att vi ska förskriva mer, och att det då också ska vara gratis?
- Men visst, kanske kan man centralt bestämma att nu ska även datorer till personer med dyslexi vara ett hjälpmedel. Och om man då också skickar med pengar, då blir det förstås stor skillnad. Men det går ju inte att säga idag.
Redan idag
Enligt utredningsförslaget ska de gratis hjälpmedlen finansieras genom att högkostnadsskyddet inom sjukvården höjs från 900 kr till 1.000 kr. Från handikapporganisationernas sida välkomnas givetvis förslaget om gratis hjälpmedel. Samtidigt framgår det också, att många hjälpmedel idag redan är gratis.
För rullstolsbundna är, säger Susanne Nylander på HSO, stolarna gratis medan det däremot är avgift på nya hjul. Sedan finns det ju andra områden är ingen hjälp alls utgår, och där det nya förslaget väl heller knappast kommer att göra något skillnad.
Det gäller till exempel anpassning av fritidsutrustning; sådant får man stå för helt själv. Anpassning av pulkor till rörelsehindrade barn lär exempelvis inte alls vara aktuellt för bidrag.
Gertrud Fredriksson, också hon på HSO, säger att ett annat problem är att det inte informeras om de hjälpmedel som redan finns. Det finns utmärkta hjälpmedel, som i dag är gratis - men som man själv måste ligga i för att alls få vetskap om.
<B>Funktionshindrade och hjälpmedel</B>
Mer än en miljon svenskar har ett funktionshinder och var tionde svensk använder något hjälpmedel. Många är äldre.
Omkring 175 000 personer har en synskada som kräver speciella hjälpmedel utöver glasögon.
Mer än en halv miljon svenskar skulle ha nytta av en hörapparat, av dem har 270 000 en hörapparat.
Omkring 600 000 svenskar har någon form av rörelsehinder. Av dem behöver runt 200 000 hjälp för att förflytta sig. Runt 130 000 använder rullstol.
Källa: Hjälpmedel, SOU 2004:83
Mer än en miljon svenskar har ett funktionshinder och var tionde svensk använder något hjälpmedel. Många är äldre.
Omkring 175 000 personer har en synskada som kräver speciella hjälpmedel utöver glasögon.
Mer än en halv miljon svenskar skulle ha nytta av en hörapparat, av dem har 270 000 en hörapparat.
Omkring 600 000 svenskar har någon form av rörelsehinder. Av dem behöver runt 200 000 hjälp för att förflytta sig. Runt 130 000 använder rullstol.
Källa: Hjälpmedel, SOU 2004:83
Så jobbar vi med nyheter