Gör nytta för samhället - utredningen fortsätter
NORRKÖPINGAlla tre järnvägsalternativen är samhällsnyttiga. Därför måste också samtliga utredas vidare.Till den slutsatsen kommer förstudien om Ostlänken, som nu ska ut på remiss.
För- och nackdelar med de tre sträckningarna påpekas. Samtliga bedöms dock ha så stora fördelar, och så små nackdelar, att de bör utredas vidare - och då av Banverket, som är den instans som ska ta över.
<b>Olika dragningar</b>
Folkbladet har tidigare utförligt redogjort för de tre sträckningarna. I alla tre dras spåren, på lite olika sätt, i tunnel genom Norrköping.
Sträckningen genom framför allt Kolmården skiljer sig sedan starkt mellan alternativen. A följer i hög grad dagens E4, medan B följer järnvägen och C går längst in i landet, genom ofta orörd Kolmårdsterräng.
De nya dubbelspåren ska få höghastighetsstandard, det är en av huvudpoängerna. A och C tillåter 270-350 km/tim, medan B i väsentliga delar "bara" tillåter 250 km/tim. Kostnaden beräknas till 11 miljarder kr för A, 10 miljarder kr för B och 10,5 miljarder kr för C.
<b>Jungfrulig natur</b>
C-alternativet går genom jungfrulig Kolmårdsnatur, endast genomkorsad av skogsvägar. Sjöar som Bysjön, Virlången, Bärsjön och nedre Glottern skulle nära beröras. Det skulle, som det heter i utredningen, bli "omfattande ingrepp" i naturmiljön.
Å andra sidan blir då ingreppen i olika kulturmiljöer mindre just med alternativ C. Kraftig påverkan av ena eller andra slaget blir det ju med alla alternativen, och protester har också redan kommit från boende på eventuellt berörda avsnitt. Alla vill ha den nya järnvägen någon annanstans.
Samtliga alternativ har "relativt stor påverkan" vid Bråvikens förkastningsbranter samt Trosaåns och Nyköpingsåns dalgångar.
<b>Vattentäkter</b>
Grundvattentäkter, ytvattentäkter och reservvattentäkter finns längs samtliga alternativ. Störst är risken vid Skiren, som berörs av alla tre. Mest farofyllt anses B vara, eftersom den sträckningen går genom bebyggda områden med ett flertal vattentäkter. Passagen av Glotternsjöarna bedöms som klart riskfylld.
C-alternativet anses vara det rent samhällsekonomiskt mest lönsamma. Dock betonas att de kalkylerna inte kan få avgöra, vilket alternativ man väljer.
Efter remissen går bollen vidare till Banverket, som redan har med i sin verksamhetsplan fram till 2004 att utreda Ostlänken. Det blir Banverket som, med förstudien som grund, beslutar om vilka alternativ som ska utredas vidare.
Den lokala förhoppningen ör fortfarande, att snabbtågen ska kunna ila fram genom länet såpass snart som år 2011.
Så jobbar vi med nyheter