Gisslantagning vanligare
Från den nationella insatsstyrka deltog ett 40-tal poliser under gisslandramat i Norrköping. Just gisslantagningar är en av insatsstyrkans främsta arbetsområden. - Situationer med gisslantagningar har blivit vanligare, säger Per Engström, insatsstyrkans ställföreträdande chef.
Nationella insatsstyrkan anlände till Norrköping på måndagskvällen. FOTO: ROBERT SVENSSON
Foto:
- Vi tar aldrig egna initiativ till insatser utan får en förfrågan från lokala polisen. När vi har fått den gör vi en egen bedömning av situationen, säger Per Engström.
Försöker förhandla
Insatsstyrkans första åtgärd vid en gisslantagning är att inleda en förhandling med gisslantagaren. Målet är att få gärningsmannen att ge upp och överlämna sig till polisen utan att någon i gisslan har kommit till skada.
- Men vi gör hela tiden bedömningar från fall till fall. Ibland måste vi göra en inbrytning med en gång, andra gånger kan vi hålla på och förhandla väldigt länge.
Polismännen i insatsstyrkan är utbildade i förhandlingsteknik, kunskaper som de uppdaterar sig i fortlöpande.
- Och vi utbildar i vår tur lokala poliser i denna teknik. Tanken är att det ska finnas kunniga förhandlare lokalt inom polisen också, säger Per Engström.
Han säger att han har märkt att antalet gisslantagningar blivit fler på senare år. Det handlar då ofta om familjekonflikter av olika slag. Men också om helt andra situationer där gisslantagaren använder sin gisslan som ett påtryckningsmedel för att få något att hända i en situation där han eller hon är missnöjd med något.
Totalt tillhör ett femtiotal polismän den nationella insatsstyrkan. Insatsstyrkan gör insatser just vid gisslansituationer, men även vid riskfyllda husrannsakningar, vid ingripanden mot beväpnade och farliga personer med mera.
Så jobbar vi med nyheter