I nuläget finansieras Sjöfartsverkets verksamheten till 70 procent av avgifter från kunderna. Inställda kryssningar, begränsad färjetrafik och även minskad handelssjöfart under pandemin gör att Sjöfartsverkets intäkter från avgifter sjunkit dramatiskt.
– Totalt har vi förlorat 270 miljoner på avgifter, säger Katarina Norén.
Men det är inte bara det som gör att ekonomin ser kärv ut. Anslagen från regeringen har urholkats samtidigt som verket ser ett stort behov av att investera.
– Vi behöver fartyg, nya isbrytare, nya lotsbåtar och en ny helikopter. Vi behöver också ställa om till en fossilfri flotta. Det innebär att sjöfarten får gå in och betala mer och mer med avgifter och det motverkar regeringens mål att ha mer transporter på sjöfart. Då blir sjöfarten dyrare och lastbilar billigare.
För att möta det stora tappet under 2020 har regeringen skjutit till 300 miljoner kronor, men resultatet för 2021 ser ändå dystert ut. Prognosen är på 65 miljoner minus för 2021.
– Nästa år hoppas vi att pandemin är över och att vi börjar gå med vinst. Men när vi börjar köpa nya isbrytare och andra fartyg kommer vi gå med förlust år efter år och det går ju inte i längden.
Bland det mest akuta att köpa in är nya isbrytare, vilket beräknas kosta två miljarder styck. Dagens isbrytare har snart 50 år på nacken.
– Det är väldigt gammalt för ett fartyg och Sveriges industrier är beroende av dem, säger Katarina Norén.
Just nu designas nya isbrytare i ett projekt tillsammans med Finland.
– Designen är klar i slutet av det här året och det betyder att vi behöver ett beslut om finansiering i slutet av detta eller i början av nästa år.
Ytterligare en önskan från Sjöfartsverket är finansiering till att ställa om flottan till fossilfritt.
– Vi kan inte bara byta bränsle eller byta till batteri, utan vi måste utveckla ny teknik och börja köra på ett annat sätt.
– 2045 ska vi vara fossilneutrala, så det är bråttom, säger Katarina Norén.
Nästa stora investering är en åttonde räddningshelikopter. Senast Sjöfartsverket köpte helikoptrar blev det en skandal kring hur upphandlingen sköttes.
Vad har ni lärt er av det?
– Jättemycket. Vi har en mycket större inköpsavdelning, uppdaterade rutiner och fler jurister bland annat. Sen är det svårt att göra upphandling av just helikoptrar, men vi kan det mycket bättre än tidigare.
Varför är just det svårare än annat?
– Därför att det är specialhelikoptrar med speciella förmågor och det är inte så många som tillverkar dem. Och att ställa krav så att vi får den helikopter som är rätt utan att vi begränsar konkurrensen, den avvägningen är ganska svår. Men det ska göras korrekt.
Under året som gått är det inte bara ekonomin som blivit påverkad av corona. Även verksamheten har fått ställa om. Katarina Norén är stolt över att allt har fungerat som det ska.
– Lotsarna har gått ombord på corona-drabbade båtar i "rymddräkter". Arbetsmiljön i dem kan man ju tänka sig inte är så rolig, de svettas och är naturligtvis oroliga att smittas själva.
– Sen har vi också flugit covid-transporter i helikopter och det har vi också skaffat rutiner för.
Sjöfartsverket hoppas nu att regeringen förstår behovet av en förstärkning.
– Det finns mycket ledig kapacitet i hamnar och farleder, men det är trångt på järnvägar och vägar.