– Vi rår inte på fattigdomen eftersom det finns väldigt många i nöd. Men vi gör kanske en skillnad för dagen. Det hoppas i alla fall pastor Åke Jansson.
Den här måndagseftermiddagen är det färre besökare än vanligt. Det beror nog på det fina vädret tror Mia Blomgren från Vineyard. Hon är socionom och arbetar sedan i januari med det sociala arbetet för Immanuelskyrkan och för sin egen församling.
Det var förra sommaren som kyrkorna började bjuda på fika i Vasaparken och även delade ut matkuponger.
– Men det kom så mycket folk och blev så kaotiskt att vi började servera mat istället och dela ut kläder, hygienartiklar och matvaror, berättar Mia Blomberg.
Numera finns också tiden för att sitta en stund och prata med människorna som kommer, konstaterar hon.
Mia Blomberg anser att det sociala arbete som kyrkor och organisationer utför, är ett viktigt komplement till det stöd som samhället erbjuder.
– Jag har tidigare arbetat med ekonomiskt bistånd så jag vet att det finns bra hjälp att få, konstaterar Mia Blomberg.
Göran Kratz är en av stammisarna.
– Jag går hit när det är hyfsat väder. Det var bra när man tidigare fick matkuponger för jag tycker inte att församlingens pengar ska gå till sprit och tobak, säger han.
Men den utdelningen har upphört och Göran Kratz förstår varför.
– Det blev kaotiskt när 100 personer trängdes för att få matkuponger, säger han.
Han är förtidspensionär och hans medicin är dyr.
– Jag lever på existensminimum, konstaterar han.
Göran Kratz har ett yrkesliv bakom sig. Under många år arbetade han på Östgötateatern, som scenarbetare och scenförman. Han var även fackligt engagerad. Men det omfattande kvällsarbetet och att han ofta jobbade treskift gjorde att han blev utbränd. Han försökte komma tillbaka genom arbete på Hela Människan.
– Jag arbetade i grovköket där och lärde känna många av de människor som kommer hit. Flera blev mina vänner trots att jag inte själv dricker eller använder droger, säger Göran Kratz.
Även Raymond Nilsson är en av stammisarna. Han kommer för maten och umgänget.
– Här trivs jag, konstaterar han.
Vid kyrkdörren står MihaelaPuiu och hennes kusin Anghel Adriana med maken RemusTinea. De har ätit korv med bröd i källaren och druckit kaffe. Nu ska de ut på stan igen och försöka sälja tidningen "Folk är folk", som kostar 50 kronor. De visar sin legitimation som försäljare.
– Vi har varit här i tre veckor och räknar med att stanna i en månad, säger MihaelaPuiu som pratar engelska.
Hon berättar att de har tagit bussen till Sverige från Rumänien. Hon avslöjar att de övernattar i stadens parker.
– Jag har tre barn därhemma, säger MihaelaPuiu.
Det går lite trögt att sälja tidningar. Den här dagen har hon sålt tre stycken.
Längst upp i kyrkan väntar Patrick Ayala i klädförrådet. Han berättar att när det är kallt ute, är varma jackor särskilt populära. Nu är det t-shirts som gäller. Kläderna skänks av människor i församlingen.