Här har det gamla fönstret öppnats upp och får kasta sitt ljus på fresken av Olle Hjortzberg.
När Norrköpings krematorium hotades av nedläggning hösten 2017 väcktes protester bland Norrköpingsborna. Kyrkorådet tog till sig argumenten och la fram ett nytt förslag om att Norrköping istället skulle satsa på sitt krematorium. Efter nästan tre år av tillståndsansökningar, planering och projektering kunde de så 2020 sätta spaden i marken. Nu står en nästan dubbelt så stor, toppmodern och miljövänlig anläggning klar och under onsdagen invigdes den under högtidliga former. Det hölls tal och klippes band inför cirka 130 inbjudna gäster. Kyrkopolitiker, kommunpolitiker och anställda minglade, åt snittar och tittade runt i lokalerna.
De två nya kremationsugnarna som installerats drivs helt fossilfritt med något som kallas RME, rapsmetylester.
– Vi tar också till vara överskottsvärmen från verksamheten till att värma upp hela byggnaden, så miljömässigt är det verkligen ett lyft, säger Anders Carlsson, kyrkogårdschef.
Norrköpings krematorium stod klart 1938 och är det gäller den kulturhistoriska biten har bland annat en pelargång som funnits längs långsidan av Himmelstalunds kapell återställts.
– Även ett fönster har öppnats upp som skulle släppa in ljus på målningen som finns längst fram i Himmelstalundskapellet. Den byggdes igen för det drog lite kallt på den tiden, men nu har det öppnats upp så ett naturligt ljus faller på målningen igen. De (arkitekterna) har gjort ett fantastiskt jobb vill jag påstå, fortsätter Anders Carlsson.
Felix Freudenthal Lotz på Fredriksson arkitektkontor är den som fått i uppdrag att rita det nya krematoriet.
– Det har varit utmanande och ett jätteförtroende att få jobba med en sådan här byggnad. Utmaningen har varit att det handlar om jättemycket funktion, samtidigt som det måste vara värdigt och tilltalande för så många som möjligt. Dessutom är det en historisk byggnad där man inte vill att det nya ska ta över för mycket, säger han.
En nyhet som han visar är det rum för anhöriga där man kan bevittna kremeringen genom stora fönster.
Felix Freudenthal Lotz, arkitekten bakom det nya krematoriet, framför det rum där anhöriga kan bevittna krimeringen.
– Det har inte funnits förut men det är tydligen något som efterfrågas. Man vill följa med hela vägen, säger Felix.
Kostnaden för hela renoveringen landade på 125 miljoner kronor, vilket är väl investerade pengar, menar kyrkofullmäktiges ordförande Klas Corbelius.
– Ja, det här kommer att finnas för lång tid framåt, det är den stora renoveringen sen man byggde det hela. Det är en viktig verksamhet och det är viktigt med en bra arbetsmiljö och att vi följer miljökraven. Det var slitet och vi var tvungna att göra någonting för att uppfylla kraven.
– Det är en verksamhet som Svenska kyrkan är stolta att få ansvara för och som vi sätter stort värde på att det sker på ett bra sätt i moderna lokaler.
Vad fick er att ändra beslutet ni tog från början?
– Det var ju att många reagerade och att det fanns ett stort engagemang för krematoriet. Man började titta mer på helheten och kom fram till att vi måste ha kanske 50 års perspektiv, och då skulle inte kapaciteten i Linköping räcka. Vi har en växande befolkning, och vi tänkte också på krisberedskap och vad som skulle hända om krematoriet i Linköping skulle gå sönder. Det är bra att ha två krematorier för en så pass stor befolkning.