Full sula runt Strömmen
I går var tjejerna i Norrköping på gång. Årets motionsarrangemang Tjejgåing lockade över tusen deltagare som tog sig de fem kilometrarna runt Strömmen och Folkparken.
"Vi är motionstjejer alla tre", sa mormor Agneta Lidberg som hade med sig dottern Cecilia Uneram och barnbarnet Alice, tre år.
Foto:
Sedan gick starten - och över tusen tjejer satte fart, med eller utan stavar, de flesta utan, och med eller utan hög armföring.
Några gick så fort att man fick springa bredvid för att prata med dem. Andra tog det lugnare.
Någonstans i täten, kanske tvåa, hittade vi Therese Carlsson.
- Det går bra. Det är jätteskönt, sa hon vid trekilometersskylten och försvann bort med ett häpnadsväckande gångtempo.
- Lite kvavt bara, sa Margareta Österman med dottern Cissi som också njöt av motionsloppet.
- Svettigt, sa stavgångaren Marie Jiewertz Holm glatt.
Hon gillar motionsformen stavgång.
- Det är träning för hela kroppen.
Största motionsformen
Tjejgåing anordnas på flera platser i landet, med totalt 30 000 deltagare. I Norrköping har motionsarrangemanget funnits i några år och har gått från 140 deltagare till över tusen.
- Gång är den största motionsformen, sa Fisho från IK Tiwaz som arrangerar Tjejgåing i Norrköping tillsammans med Svenska Gång- och Vandrarförbundet.
Omacho för killar
Det är just tjejer som lockas mest av den här typen av motion.
- Det är för omacho för killar, menade speakern Jessica Lindén som för Gångförbundets räkning åker runt till landets olika tjejgåing-arrangemang.
- Det är härligt, tyckte hon om att gå. Det är effektivt om man går på rätt sätt.
- Det tilltalar så många. Du kan gå i ditt eget tempo. Det finns inga måsten. Det är opretentiöst, och kul och socialt. Det är många arbetsplatser som är med, sa Jessica Lindén och fortsatte att välkomna tjejerna i alla åldrar som strömmade in till målet, mot de hägrande drickaflaskorna som bjöds i målfållan.
De snabbaste tog sig runt Strömmen på en tid runt 25 minuter.
Alla deltagare fick en medalj i form av ett kinesiskt tecken som betyder "glädje".
Så jobbar vi med nyheter