Under två dagar i slutet av november och början av december förra året var Skolinspektionen på besök på Söderportens skola (Söderporten 4) i Hageby. Bakgrunden var att elevernas skolresultat hade backat under flera år. Det handlar om elever i årskurserna 4-6. Skolan fick 15 anmärkningar inom 8 områden från myndigheten.
Det handlade om allt ifrån att det saknades behöriga lärare via bristfälliga uppföljningar av frånvaro till hur kunskapsområdet hedersrelaterat våld och förtryck behandlas återkommande under elevernas utbildning. Vi åkte ut till skolan för att tala med Hans Sandberg som är rektor för just årskurserna 4-6 på skolan. Det är omfattande kritik.
– Först vill jag säga att all kritik från Skolinspektionen är berättigad. Sen vill jag tillägga att flera av punkterna har vi redan börjat arbeta med. Jag vill också säga att jag började jobba här 2022. Men då var mycket redan bestämt och planerat. Det var först höstterminen 2023 som jag kunde börja utforma undervisningen och arbetet med eleverna på ett nytt sätt, säger han.
Skolan brottas alltså med låga resultat. Många klarar inte fullständiga betyg. Och kurvan nedåt har funnits under många år. Hans Sandberg pekar på en graf som visar på fakta och vad som finns att jobba emot. Bara lite drygt en tredjedel av eleverna blir godkända i alla ämnen. Skolan har också Norrköpings högsta socioekonomiska index. Alltså att andelen lågutbildade föräldrar med låga inkomster är relativt hög här.
– Vi vet att föräldrarnas utbildning är viktig för att det ska gå bra för barnen i skolan. Men med det sagt så är jag fullständigt övertygad om att det går att vända resultaten och vi har också sett att det är brott i kurvan nedåt. Nu ser det ändå ut som att fler elever endast saknar ett ämne för fullständiga betyg, säger han och visar ett diagram.
Men hur jobbar ni nu för att komma tillrätta med den kritik ni fått från Skolverket?
– När jag började här hade vi ett tvålärarsystem där två lärare hade koll på sin klass. Man hade koll 4A, men inte på 4B och 4C.Jag ville förändra det här och vi har numera ett arbetslag för varje årskurs med fem lärare och en speciallärare. Det här betyder att du som lärare känner fler elever och möjligheterna att fånga upp elever som riskerar falla igenom blir betydligt bättre. Det handlar om att se alla. Då kan vi nå bättre resultat. Vi har precis börjat den här resan i att vända kurvan uppåt. Att fler barn ska kunna gå ut med godkända betyg.
Ett exempel på kritik från Skolinspektionen är att eleverna inte känner till kunskapsområdet hedersrelaterat våld och förtryck. Det visar intervjuer som Skolinspektionen gjort. Intervjuer med lärare visar också att hedersfrågorna "inte tas upp utifrån en särskild struktur". Enligt läroplanen ska alla barn i grundskolan ha fått kunskaper om hedersrelaterat våld och förtryck.
– Vi vet att det finns barn hos oss som kommer från miljöer där det förekommer hedersförtryck. Vi vet också att det finns barn som har uppfattningar med sig hemifrån som inte stämmer överens med vår kultur. Här måste vi vara bättre. Det är i skolan vi kan påverka. Vi är precis på gång att lansera en plan hur vi ska jobba med det här strukturerat, säger Hans Sandberg.
Ibland kan en konsekvens av hedersförtryck vara att barnen inte kommer till skolan. Bara försvinner. 2023 rapporterade SVT att 916 barn runt om i Sverige hade förts bort utomlands under de senaste fem åren. Oftast ur en hedersrelaterad kontext.
– Det finns barn som inte kommer tillbaka här också. Ibland har man bytt skola. Men man kan misstänka att det är något annat. Att eleven är borta mot sin vilja.
Är det vanligt?
– Vi har 550 elever här. Det händer några gånger varje termin.
Hur jobbar ni i kontakten med barnens föräldrar?
– Det är oftast lärarna som har den kontakten och där berättar de om hur eleven fungerar i skolan och man för diskussioner med föräldrarna. Men ibland är det svårt att nå fram. Finns det hedersförtryck i en familj kommer det inte alltid fram i den kontakten.
Inspektionen från Skolverket visar också att skolan har brister när det gäller uppföljningen av återupprepad ogiltig frånvaro. Av intervjuer med rektorn och elevhälsans representanter under Skolinspektionens besök på skolan framkom det att skolans frånvaroarbete inte har fungerat enligt rutinen det senaste året.
På en del skolor jobbar man med att direkt söka upp de elever som är frånvarande. Som exempelvis på Silverdansens skola i Norrköping. Hans Sandberg tycker att det är ett bra arbete och han skulle vilja jobba på liknande vis.
– Jag vill anställa en person som jobbar med frånvaron. Men jag tror att det är svårt att ha en uppsökande verksamhet. Sen måste vi överhuvudtaget bli bättre på att göra fler fördjupande analyser av frånvaron. Det finns hedersproblematik. Men det finns också problemet med gängkriminalitet där allt yngre rekryteras.
Enligt Skolinspektionens undersökning framgår att 20 av 48 lärare saknar lärarlegitimation. Av dessa 20 lärare är 14 modersmålslärare. Det framgår även att 34 av 48 undervisande lärare saknar behörighet för undervisning som de bedriver. Vidare framgår att i en av klasserna i årskurs 5 läser samtliga elever svenska som andraspråk men undervisas av lärare som är obehöriga i svenska som andraspråk för årskurs 5.
Stämmer det här?
– Modersmålslärarna är anställda av IKSE (Interkulturella språkenheten), det är inget vi styr över på vår skola. Det finns lärare som undervisar i ett ämne de inte är behöriga i, men då har de en lärarlegitimation som visar att de är behöriga i ett närliggande ämne. En lärare kan till exempel vara behörig i geografi och historia, men även undervisa i religion och samhällskunskap.
Hans Sandberg fortsätter:
– Lärare som undervisar i svenska som andraspråk är behöriga i svenska. Fortbildningsinsatser pågår i hela kommunen, men vi har inte hunnit få lärare behöriga i svenska som andraspråk ännu. Undervisningen utgår dock från kursplanen i svenska som andraspråk. Det finns ett fåtal obehöriga lärare på skolan, det beror på att det inte finns behöriga lärare som söker tjänsterna. Det är ett problem som vi delar med övriga Sverige, det är lärarbrist.