Vårsolen lyser över hela härligheten, allt slår ut och går i blom.
Vasaparken myllrar av unga och äldre. Full fart på lekplatsen, bollar i luften, det springs, det gungas.
Folk breder ut sig över gräsmattorna, gärna med något medhavt. Alla bänkar parken runt är upptagna.
Ännu mera folk kommer det att bli framemot kvällen. Då är det så många, att man knappt tror det är Sverige. Men det är det ju; det nya Sverige.
Och genom körsbärsträdsentrén kommer Ivania Rojas och Rodrigo Aguilera, långsamt strosande hand i hand.
- Vi sa just, att de där träden är så jättevackra, säger Ivania. Det blir så fint i Sverige på våren, allt är så rent och fint...
Kringelikrokigt
Båda är de strax under 30, och ursprungligen från Tocopilla i Chile. De gick rentav på samma gymnasium där, och så långt kan det hela ju också verka enkelt. Men i själva verket är deras kärlekssaga lång och kringelikrokig, och både världshav och annat kom att skilja dem åt.
Vi får en snabbversion. På gymnasiet i Tocopilla var Rodrigo på avstånd kär i Ivania. Men han fick aldrig fram något, och hon blev aldrig ens medveten om hans existens. Så flyttade hon till Sverige, och det är nu snart nio år sedan.
Kvar i Tocopilla blev Rodrigo, och nog tänkte han på vackra Ivania emellanåt. Men hon fanns ju inte där längre; hon var så långt, långt borta, på andra sidan jordklotet.
Men när Ivania gjorde ett återbesök i sitt gamla land, då råkade de båda träffas på en fest.
Rodrigo berättade om, hur han hade varit förälskad i henne. Men sedan hände faktiskt, i varje fall enligt vad vi får veta, ingenting mer.
Inte förrän det efter något år kom sig så, att de började chatta på Facebook. Det var år 2009 - och då började något ömsesidigt ta form. Så när Ivania än en gång åkte över till Tocopilla, då var det för att träffa Rodrigo och bli på det klara med saker och ting.
Det gick undan
Sedan gick det undan, och snart nog var Rodrigo i Sverige. "Min första utlandsresa", berättar han. Han har nu varit här i tio månader.
- Så vi har en lång och lite ovanlig kärlekshistoria att berätta om, för våra barn och barnbarn. De kommer säkert att vilja veta, säger Ivania.
Sannerligen, här tänks det redan långt framåt.
Och det är, får vi också veta, i Sverige som det unga paret kommer att ha sin framtid.
Därhemma undervisade Rodrigo i engelska. Sådant blir nog, befarar han, svårt här. Kulturen är så annorlunda. Nu senast har han delat ut tidningar på morgnarna.
Och så här har han aldrig upplevt våren. I norra Chile, där Tocopilla ligger, blommar det inte på det här viset.
Fast i södra Chile, där blommar förstås våren. (Chile är 430 mil långt, och det är inte så lite skillnad mellan nord och syd.)
Här har nu björk och pil iklätt sig sin allra skiraste grönska. I rabatterna lyser det av färger. Runtomkring i Vasaparken blommar ännu fler körsbärsträd, blommar forsythia, blommar magnolia. Såhär mitt i den svenska våren.