Från 180 till 3 000 kr per elev

Inköpen av läromedel till skolorna har minskat under hela 90-talet, totalt med elva procent enligt FSL. Det oroar naturligtvis producenter av läromedel och FSL har startat en kampanj för att sälja mer.
- En rik tillgång på läromedel möjliggör en individualiserad undervisning och ger lärarna mer tid till elever som behöver det bäst. Det är besynnerligt att eleverna inte får mer läromedel än vad en årsprenumeration på Kalle Anka kostar, säger Jan-Olov Cederström, projektledare på FSL, i ett pressmeddelande.

Mycket vanskligt
Men att sammanställa siffror på hur mycket olika skolor spenderar på läromedel är mycket vanskligt. Thomas Olsson är skeptisk till de siffror vi redovisar för honom. Han är rektor för Silverdansen, som enligt FSL satsar mest i länet, och för Långdansens skola, som ligger trea på samma lista.
- Det går egentligen att inte att jämföra på det sättet. Det är ett väldigt trubbigt instrument, säger Thomas Olsson. Det ligger så mycket annat i de si
Enligt FSL visar siffrorna inköp av biblioteksböcker, men inte förbrukningsmaterial. Men FSL har fel, siffrorna för Silverdansen, Långdansen och även för Navestadsskolan, som också ligger bra till, innehåller allt förbrukningsmaterial. Till läromedel räknas till och med mat till hemkunskapen.
Jan-Olov Cederström erkänner att det finns stora felmarginaler, men hävdar ändå att siffrorna visar på stora skillnader. Bristen på läromedel har blivit allt större på senare år, menar FSL.

Andra lösningar
- Visst skulle jag kunna önska att vi hade ännu mer att köpa böcker för. Men samtidigt finns det andra lösningar. Vi gör mycket material själva, då kan vi individualisera och göra det mer elevanpassat, säger Thomas Olsson som har elever med 18 olika språk på sina skolor.
- Vi lägger ner drygt 1000 kronor per elev på läromedel, säger Håkan Wetell, rektor på nya Kunskapsskolan i Norrköping.
- Men det är inte bara böcker, utan även annat material t ex licenser för tillgång till uppslagsverk på datorer etc. Däremot ingår inte rent förbrukningsmaterial i den siffran.
Håkan Wetell tycker inte man ska stirra sig blind på statistik över hur mycket olika skolor lägger ner på läromedel. Det är så olika och beror på hur man arbetar på skolorna.
Idag används internet mycket.
- Ta till exempel riksdagens sida på nätet som innehåller enormt mycket och uppdateras hela tiden. Det finns inte en bok som slår det, säger Håkan Wetell.
I kunskapsskolans koncept ligger i att eleverna ska vara aktiva och söka själv och studera i egen takt. Mycket av material tas fram av skolan och lärarna själva. När Håkan jobbade på Navestadsskolan tog han och några kolleger till exempel fram en egen mattepärm. På Kunskapsskolan ska man ta fram egna läromedel i engelska.

Böcker behövs
Särskilt i samhällsorienterande ämnen är nätet mycket användbart. Samhällsutvecklingen går fortare och fortare.
- Det finns inte ett läromedel som hänger med i den takten, säger Håkan Wetell.
I NO-ämnen är det annorlunda, där behövs böcker och de har också längre livstid.
- Visst behövs det böcker och de kommer alltid att behövas.
Hur mycket en skola lägger ner på böcker är inte så mycket en resurs- eller pengafråga, tycker Håkan Wetell, utan mer en fråga om hur man arbetar på skolan.