Fotbollen håller sig av hävd och tradition med egna regler och domstolar. Jag har aldrig riktigt förstått varför det är på det viset. Häromveckan dömdes AIK att betala 150 000 kronor därför att någon/några i publiken slängt in otillåtna knallskott på planen. Ett av knallskotten träffade en av de assisterande domarna så illa så att domaren fick föras till sjukhus. Matchen avbröts. AIK som var bortalag dömdes som förlorare i den avbrutna matchen.
Sådana här former av kollektiv bestraffning känns väldigt stenålders. Det saknar all logik att bestraffa en fotbollsklubb för vad några idioter i publiken gör. Huliganproblemet lär heller inte påverkas. De som förstör och begår kriminella handlingar på fotbollsplaner bryr sig inte ett dugg om AIK: s eller andra klubbars böter och onödiga poängförluster.
De som begår olagliga handlingar på en fotbollsläktare har precis samma personliga ansvar som enskilda individer på alla andra platser. En person som slänger ett knallskott på Ica Maxi får själv stå för de legala följderna. Ingen skulle drömma om att straffa Ica Maxi för det slängda knallskottet.
Fotboll är en härlig sport. Det finns så många kvaliteter och nivåer att sporten blir njutbar på olika sätt i olika divisioner. Barcelona, Man U, Sonstorp och Sleipner ger helt olika upplevelser av fotboll. Alla njutbara på sitt eget sätt.
Fotbollen i sig är således inget jag skulle drömma om att klaga på.
Det är fotbollens stenålders överbyggnad som irriterar mig.
De egna domstolarna är en del av denna överbyggnad. Domstolarna utdömer kollektivt ansvar för saker och ting som i alla andra sammanhang skulle vara självklara individuella ansvar.
I veckan twittrade jag om min irritation. En av dem som försvarade fotbollens klubböter hävdade att klubbarnas ansvar var synonymt med principen ”polluters pay”: Företag som smutsar ner ska betala.
Klubbar som spelar fotboll inför betalande publik är i mina ögon inga nedsmutsare. De erbjuder upplevelser, spänning och kamp på gräsplaner. Om det i publiken finns omogna och kriminella element som slänger knallskott, uppträder rasistiskt, startar upplopp eller ställer till annat jävelskap så är det inte klubbarnas ansvar.
Den svenska hållningen i huliganfrågan är kollektivt gammaldags. Grumliga folkrörelseideal hindrar ett rationellt tänkande.
Fotboll på elitnivå är delar av upplevelseindustrin. Stökiga gäster får stå sina egna kast. Fotbollen kan välja olika strategier. Stenhård koll av vilka som släpps in i kombination med höjda entrépriser är den brittiska modellen. Tyskarna har gått en delvis annan väg. Resultaten är dock ungefär lika positiva.
Svensk fotboll behöver befrias från sin kollektiva och uråldriga modell för bestraffning.
Individer står ansvariga för sina egna handlingar överallt i samhället. Det är dags för fotbollen att ta steget in i samhället.