Förtvivlan och glädje
I tre veckor bodde Matilda Larsson och Carolin Karlsson i en barack på Irland och jobbade på ett center för vanvårdade och övergivna djur. Där fick de uppleva både glädje och förtvivlan. - Människor kan vara väldigt grymma, säger Carolin Karlsson.
Carolin Karlsson och Matilda Larsson på Himmelstalundsgymnasiet har varit på en praktik som har gett dem minnen för livet. Här med hundarna Hazel och Sigge.
Foto: Robert Svensson
- Det var något barn som hade rört vid rådjursungen och då stötte mamman bort det, säger Carolin Karlsson. En vecka efter att tjejerna kom till gården dog rådjuret. Matilda Larsson berättar att det ibland var lockande att ta med sig djuren hem och ge dem ett riktigt hem. En som de fäste sig vid var Border Collien Hopper som hade blivit dumpad vid centret. - Först var han blyg och tillbakadragen. Han kröp ihop när man skulle hälsa på honom, säger Matilda Larsson. Men tjejerna umgicks mycket med honom och snart började han lita på människor igen. Näst sista dagen av deras praktik kom ett par till centret som var intresserade av att skaffa en hund. Tjejerna plockade direkt fram Hopper. Första mötet gick bra och när de kom hem till Sverige fick de veta via mail att Hopper hade fått ett nytt hem. Tre brutna ben
Tjejerna berättar att centret i första hand skulle ta hand om vanvårdade och skadade djur, men att många människor som tröttnat på sina djur bara dumpade dem på centret eller, som i ett fall, lämnade kvar hunden i huset när familjen flyttade. - Är det något jag har lärt mig av praktiken är det att människor kan vara väldigt grymma, säger Carolin Karlsson. Innan de åkte var de väl förberedda på att djurhållningen i Irland är annorlunda än vad de är vana vid i Sverige. Ett exempel på skillnaden är hunden Stevie som hade blivit påkörd och hade brutit två ben när han kom till centret. Trots att han knappt kunde gå ville centret inte avliva honom. - De avlivar inga djur oavsett hur dåligt skick de är i. Ibland kanske det är bäst för djuret att få somna in, men de ser det inte så, säger Matilda Larsson. TV-program
Ash Rescue center drivs av ett äldre par och finansieras delvis av de "sponsorpengar" som de får av dem som adopterar djuren. För att hitta nya familjer till djuren deltar centret i ett TV-program varannan vecka där de visar upp några av djuren som behöver ett nytt hem. - Då ringer det massor folk som vill adoptera dem, berättar Matilda Larsson.