Fortsatta festligheter i stan
Längst ner i Augustifestens vimmel, nere vid Refvens grund, klättras det uppför höga väggen, sumobrottas, rids på staplade backar. Det verkar vara normalt karnevalsstök. Men är i själva verket lite speciellt.
Bröderna Johan och Rasmus Larsson ägnade sig med liv och lust åt sumobrottning i Restores regi.
Foto:
Mitt i allt stojet frågar vi honom om det verkligen stämmer, att det är Pingstkyrkans, Sionförsamlingens, ungdomar som svarar för karnevalsyran här dagen och kvällen lång.
Och Samuel Johansson, som han visar sig heta, bekräftar glatt - och han förklarar också omgående, varför ungdomsverksamheten tagit namnet Restore.
- Återupprätta, vi vill återställa den ursprungliga tanken. Gud skapade människan och vill ha en personlig relation med människorna. När man väljer att tro på Gud och på att Jesus dött för ens synder, då återställer man den ursprungliga tanken...
Men här vid Refvens grund predikar man inget, här bygger man relationer.
De är omkring 30 ungdomar som jobbar här helt ideellt dessa festdagar, servering ingår också. I ungdomsarbetet är de 40-50 aktiva, till mötena varje söndag kan de vara 60. De flesta där är trogna besökare.
Nu under sommaren har de haft en hel del fysiska aktiviteter: Volleyboll i Folkparken, varit ute och badat, grillat. Men alltid kombinerat med bön och bibelstudier.
- Där vi gräver lite djupare i vad bibeln säger.
Att hållas med sådana här helt igenom världsliga aktiviteter är inget problem. Tvärtom så är det jättekul att vara ute bland folk så här.
- Det bästa av allt. Människor är det roligaste av allt, försäkrar Samuel.
Gärna trosfrågor
Och vill någon prata om trosfrågor så går det alltid lika bra, det må sedan vara mitt i väggklättring eller sumobrottning eller vad som helst.
- Visst. Igår var det till exempel en som ville prata om tron. Och det var givande för både honom och mig, säger Samuel.
Högtalaren mässar på och hälsar välkommen till Restore och aktiviteterna där. "Vi älskar Norrköping", säger rösten, varefter något popdunk bryter ut. Det låter som radioreklam, men är alltså i själva verket Jesus i vår moderna tid. Långt, långt ifrån all gammal och beprövad kyrklighet.
Augustifest är det alltså, och därnerifrån Refvens grund breder stånden ut sig hela vägen uppför Gamla Rådstugugatan. Det är en väldans trängsel, ser faktiskt lite grann ut som indiska gator på fotografier, med dessa ändlösa rader basarer och så trångt, trångt med folk längs hela vägen. Fast här är det ju i alla fall bara en eller två gånger om året.
Inget roligt
En försäljare med stort sortiment av en viss vara står där utanför Filmstaden och ropar entonigt ut att "*Alle väsker hundra kroner". En augustifestare går fram och säger honom att "Här har du hundra kronor, får jag alla väskorna då?" Men försäljaren, han verkar inte alls vilja förstå vad det är för nåt roligt med det.
Överallt säljs det och äts det, och när man stöter på en rejäl inhägnad vet man att därinnanför serveras det öl på svenskt vis.
Folk driver omkring med t-shirts, där det står "Jag är snyggare naken" och "Heja Sverige" och annat på.
Och i salustånden hänger Hanna Ljungbergs fotbollströja bredvid Del Pieros.
Moderna tider, augustifest år 2004.
Så jobbar vi med nyheter