Familjehemsenheten har nu en kampanj för att få människor att öppna sina hem för barn som behöver komma till en ny familj. Rekryteringskampanjen har bland annat synts i sociala medier, på stora reklamtavlor och familjehemssekreterarna har varit ute på varuhus för att informera. Och visst har de gett effekt.
– Absolut. Vi har informationskvällar en gång i månaden och vi kan se att det kommer fler efter att vi har haft en större kampanj, säger Ingela Klint, chef på Norrköpings kommuns familjehemsenhet.
Men trots den lyckade kampanjen råder fortfarande brist på familjehem i kommunen.
– Vi behöver alltid ha familjehem. Det handar om att matcha rätt barn till rätt familj. Vi har ett flertal barn och ungdomar på kö som vi letar familjehem till. Men vi har också några lediga familjehem, men matchningen är inte den rätta. Det kan vara så att barnets problematik är så pass svårt att det inte fungerar i de lediga familjehem som vi har, säger Ingela Klint.
Tvingas till nödlösningar
För att lösa situationen har familjehemsenheten upphandlat avtal med 17 konsulentstödda organisationer.
– Men det ligger i vårt uppdrag att minska på dem. De är kostsamma och vi har inte samma insyn, eftersom allt går via en konsulent. Där kan de använda sig av familjer som vi har sagt nej till som vi inte tycker håller måttet, säger Ingela Klint.
För barn och ungdomar kan bristen på familjehem innebära att de är kvar på HBB-hem, men en del bor också kvar hemma.
– Då försöker vi backa upp dem med andra insatser. Men ibland fungerar det inte och blir akut, så får vi lösa det. Då har vi kontrakterade jourhem som kan ta emot snabbt, säger Ingela Klint.
Men utöver familjehem behövs även kontaktfamiljer. I dagsläget står 30 barn i kommunen på kö för en kontaktfamilj.
Ingen unik situation
Situationen med familjehemsbrist är långt ifrån unik. Norrköping har länge haft för få familjehem och situationen ser likadan ut i en rad andra svenska kommuner. Generellt har man lättare att hitta familjehem till mindre barn, men svårare att hitta familjer som kan ta emot ungdomar och t ex syskonpar.
Beror bristsituationen på att vi lever vi andra liv idag?
– Det är en svår fråga. Det har varit en brist under lång tid. Men idag bildar man också familj senare i livet. Det påverkar också. De familjer som vi vill ha står mitt uppe i att starta sina egna familjer. Då kan det vara lite för hektiska år för vi vill att familjerna har en stabil situation och inte står inför några stora förändringar.
Vad gör man om man är intresserad att bli familjehem?
– Då kan man kontakta oss på familjehemsenheten, eller hålla utkik på Facebook och komma på informationskväll. Där får man träffa familjehemssekreterare som kan berätta mer om de familjer som vi söker.
Vad kräver ni av föräldrarna?
– Vi tittar i socialregister och polisregister att man inte förekommer där. Vi ser också på familjens sammansättning, vilken bakgrund den har och inställningen till uppdraget. Tidigare var det vanligt att kvinnan var mest aktiv, medan mannen inte alltid var beredd på det. Det är viktigt att alla är med på det.
Men någon traditionell kärnfamilj behövs inte. Även samkönade familjer och ensamstående kan bli familjehem.
– Familjerna kan se ut som i samhället i övrigt, där finns inga särskilda krav. Man ska ha hälsan och orka med, men också kunskap och erfarenhet. God samarbetsförmåga är också jätteviktigt. Det här är ju ett samarbete med barnens ursprungsfamilj och socialtjänsten, säger Ingela Klint.