Första svenska resan till Antarktis
Sydpolarexpeditionen 1901-1903, som leddes av Otto Nordenskjöld, var den första svenska forskningsresan till Antarktis. Det var också den som kom att bli kulmen på en lång, framgångsrik tid av svenska polarexpeditioner. Den 24 januari gavs nya frimärken ut med detta tema.
Foto:
Vid geografikongresser 1895 och 1898 hade man enats om en internationell kraftsamling för att utreda problemen kring Antarktis. Det ansågs vara den största geografiska forskningsuppgiften som återstod att lösa. Hur såg det ut därnere - mark, luft, vatten? Fanns det överhuvudtaget en kontinent där?
<b>Detaljerade planer</b>
Nordenskjöld lade i januari 1900 fram ganska detaljerade planer i tal och skrift. Han ville etablera en fast övervintringsstation på östsidan av Graham land och använda den som bas.
Fartyget skulle under tiden arbeta längre norrut och sedan under sydsommaren 1902-03 komplettera arbetena i Antarktis och hämta hem gruppen på basen. Huvudmålet var allsidiga studier och samlingar som också kunde få betydelse för de arktiska områdena.
Många vetenskapsmän och mecenater stödde hans planer och han kunde i november 1900, till billigt pris köpa "Antarctic". Det var ett fartyg, som tidigare använts för val- och sälfångst i Norra ishavet.
Den ekonomiska kalkylen beräknades till 155 000 kronor, men det tillkom diverse gåvor in natura. Han ansökte hos regering och riksdag om 35 000 kronor men Vetenskapsakademin sade nej. Det var inte lönsamt eller tacksamt med privata initiativ i dåtidens Sverige.
<b>Vinterstation</b>
Den 16 oktober 1901 lämnade Antarctic Göteborg. Efter besök på Falklandsöarna kom expeditionen till Antarktis i februari 1902. På Snow Hill, en liten ö på ostkusten av antarktiska halvön byggde man en vinterstation. Där lämnades sex man med en oviss framtid. De räknade med att bli hämtade tio månader senare.
Antarctic återvände till Sydamerika för att komplettera utrustningen och för att bedriva forskning i och runt Eldslandet, Falklandsöarna och Sydgeorgien. Under sydsommaren skulle man hämta de övervintrande och efter ytterligare forskning ta sig upp till Sydamerika och hem till Sverige.
Den 5 december var man färdiga och skulle segla mot Snow Hill. En resa som man skulle klara på några dagar men vägen var spärrad av ogenomtränglig is.
Man tänkte, kan inte skutan ta sig fram till övervintrarna före den 10 februari, borde dessa tas till en plats dit båten säkert kunde komma.Tre man landsattes för att landvägen ta sig till Snow Hill. Det var cirka tolv mil fågelvägen. Man lade upp en depå för nio man under två månader och räknade med att de kunna ta sig dit och hämta upp dem.
<b>Var på en ö</b>
Med en last på 240 kilo drog de tre släden upp på inlandsisen. De räknade med ungefär två veckors inte allt för svår färd fram till stationen. Efter några dagars färd kom de till en sönderstyckad yta av havsis.
Detta var oväntat men framåt skulle de och efter några dagars färd var de åter på fast mark. De klättrade upp på ett krön och där fick de sin dom: de var på en ö och framför dem låg ett milsbrett sund, omöjligt att passera utan båt. Det var bara att vända åter till utgångspunkten.
Dagar och veckor gick men inget fartyg syntes till. De började bygga en stenhydda ty de förstod att övervintring väntade dem. Den hade innermåtten 2,5 gånger 2,5 meter och resterna står kvar som ett kulturminne.
Vad hade hänt Antarctic och de 20 männen ombord? Den fångades av svår skruvis, som med storm och ström drev dem in bland höga isberg.
Fartyget drev, omkring en månad och det blev klart att de aldrig skulle ta sig hem, eller ens till Snow Hill som var nästan inom synhåll. Den 20 februari samlades 20 män och skeppskatten framför ett tält där de såg sitt fartyg sjunka utanför Pauletön.
<b>Räddades</b>
Besättningen klarade sig i land, men nu var tre grupper isolerade och strandsatta: Nordenskjöld med fem man på Snow Hill, tre man i en stenhydda vid Hoppets vik och fartygets besättning på Pauletön. Alla utom en lungsjuk besättningsman överlevde och räddades av en argentinsk räddningsexpedition den 8 november 1903.
Bland vetenskapliga resultaten kan nämnas fossil av en 40 miljoner år gammal jättepingvin, fossil av tropiska växter samt flera nya fiskarter.
Frimärkena, som kostar 10 kronor säljs i häften och är avsedda för 20-grams brev utom Europa (obs. nytt porto). De ges ut den 24 januari.
FAKTA: Framåt, en bok om Otto Nordenskjöld av Gustaf Nordenskjöld, Posten Frimärken.
Så jobbar vi med nyheter