"Här står jag mitt i ett bronsåldershus", säger Linnea Hernqvist, arkeolog och dagens guide. Pinnarna visar var väggarna stod på 1000-talet före Kristus.
Solen skiner från en klarblå himmel och vi får rådet att ta keps på och dricka mycket vatten. På det 20 hektar stora utgrävningsområdet i Pryssgården blir det närmast som en öken när solen ligger på. Den här dagen går ett antal guidade turer genom området, den första offentliga visningen sen det första spadtaget togs i slutet av april. Linnea Hernqvist är guidande arkeolog och berättar att de första människorna bosatte sig här för 6 000 år sen, under bondestenåldern.
– Det sker en landhöjning här som gör att det bildas ytor som är väldigt lämpliga att bo och ha boskap på, säger Linnea och visar kartor över området som då var del av en innerskärgård.
Landhöjningen fortsätter men genom närheten till kusten och tack vare Motala ström kunde människorna ha kontakter både över Östersjön och inåt landet.
– Det myllrar av grejer i marken så man förstår att det var ett fördelaktigt läge.
Den stora fältet är fyllt av uppstickande pinnar och "fotbollsplättar" som markerar rester av hus, eldstäder och gropar. Groparna användes främst till förvaring av mat och dryck.
– Man kan jämföra med senare tiders jordkällare. Är det varmt så kyler det och är det kallt kan man klara sig ifrån frost om man täcker över den, säger Marita Sjölin, projektledare och arkeolog.
I de här groparna görs många fynd och det handlar främst om skärvor av keramik och stenföremål. De flesta fynden är från yngre bronsålder och äldre järnålder, det vill säga första millenniet före Kristus.
– Det är väldigt mycket förvaringskärl i så kallad rabbad keramik. Den är lite skrovlig och de har använt fingrarna för att få fram den skrovliga ytan. Det kan vara för att det ser snyggt ut eller för att det ger lite bättre grepp, säger Jonathan Nilsson, arkeolog, och visar två stora skärvor som är delar av ett förvaringskärl.
Sen tar han fram en mindre och tunnare skärva som han säger kommer från "finporslinet".
Den här keramikskärvan är ovanlig efter som den har dragna linjer på sig. "Det har de gjort bara för att det ska vara snyggt", säger Jonathan Nilsson.
– Det här tog man fram till servering. Det kommer från samma tid och samma grop som den andra skärvan.
Bland fynden finns också flinta och knackstenar som kan vara från stenåldern och så betydligt modernare fynd som tennsoldater som inte ser äldre ut än från förra århundradet.
– Vi hittar spår från alla tider.
Hur är det att jobba här i Pryssgården?
– Fantastiskt! säger Jonathan.
– När man får jobba med så stora områden kan man se hur allt hänger ihop och det är otroligt häftigt.
– Om man är intresserad av hus och gårdar så är det här den roligast fornlämningen i Sverige som man kan jobba på, säger Marita.
Under bygget av E4 för 30 år sedan gjordes en utgrävning i området där 90 hus hittades. När hela området är klart räknar arkeologerna med att totalt omkring 300 hus är utgrävda.
– Då kommer det här vara en plats att jämföra med. På andra ställen kanske man inte har turen att få upp ett helt hus utan bara delar, och då kan man se om delarna liknar ett hus på Pryssgården. Vi tror att den här platsen kommer att leva länge som ett referensobjekt, säger Marita.
Att området är så stort gör också att arkeologerna får möjlighet att se hela gårdsmiljöer, var människorna haft sina åkrar, vad de haft för andra byggnader och mycket annat.
– Det kommer ge svar på otroligt många frågor, säger Marita.