Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Forskning kan ge unga i utsatta omrÄden bÀttre chanser

Vad blir följden för en ung mÀnniska av att vÀxa upp i ett utsatt omrÄde? Vilka ÄtgÀrder kan förbÀttra ungas chanser? Hur pÄverkar en skolnedlÀggning? Eller en ny skola? Eller vilka bostÀder man bygger? Det Àr frÄgor som ett forskningsprojekt vid LiU ska ta sig an. Tanken Àr att kunna visa beslutsfattare vilka effekter olika beslut kan fÄ.

Benjamin Jarvis, universitetslektor vid Institutet för analytisk sociologi vid Campus Norrköping, leder forskningsprojektet som strÀcker sig över sex Är.

Benjamin Jarvis, universitetslektor vid Institutet för analytisk sociologi vid Campus Norrköping, leder forskningsprojektet som strÀcker sig över sex Är.

Foto: Susanna Beskow Norgren

Norrköping2023-11-18 07:00
Profilbild för Susanna Beskow Norgren
Susanna Beskow Norgren

PĂ„ andra vĂ„ningen i Linköpings universitets lokaler vid Kungsgatan i Norrköping har projektledaren Benjamin Jarvis, ursprungligen frĂ„n Kalifornien, USA, sitt kontor. Han Ă€r universitetslektor vid Institutet för analytisk sociologi, en del av Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. 

undefined
"Vi Àr som datadetektiver", sÀger Benjamin Jarvis. FrÄn sitt kontor har han utsikt över Industrilandskapet.
Foto: Susanna Beskow Norgren

Benjamin Jarvis forskningsomrĂ„de Ă€r segregation, framför allt boendesegregation och invandring. Nu ska han leda ett sexĂ„rigt projekt som fĂ„tt 17 miljoner kronor av VetenskapsrĂ„det. 

Projektet ska undersöka hur en uppvĂ€xt i utsatta omrĂ„den och vilka skolor som finns pĂ„verkar barn tills de blir unga vuxna. Hur kan man motverka ojĂ€mlika uppvĂ€xtvillkor?  Det hĂ€r Ă€r högaktuell forskning som redan dragit till sig intresse frĂ„n Stadsmissionen i Navestad och HyresbostĂ€der. 

NÀr man pratar om segregationsforskning, sÀrskilt nÀr det gÀller boende och skolor, finns det ofta tvÄ sÀtt att nÀrma sig det, sÀger Jarvis. Ett sÀtt Àr att titta pÄ hur segregationen uppstÄr och utvecklas över tid.

En annan frĂ„gestĂ€llning Ă€r hur segregationen pĂ„verkar de mĂ€nniskor som berörs av den: mental och fysisk hĂ€lsa, möjligheten att fĂ„ bra skolresultat och hur det pĂ„verkar möjligheterna pĂ„ arbetsmarknaden. 

– Tanken med det hĂ€r projektet Ă€r att föra samman de bĂ„da, och fĂ„ dem att kommunicera. Det finns inte mĂ„nga studier som gjort det, pĂ„ ett systematiskt sĂ€tt, sĂ€ger Benjamin Jarvis.

– Vi Ă€r ocksĂ„ intresserade av stĂ€dernas struktur och stadsplanering, sĂ€ger Jarvis och talar om de beslut som kommuner och regering tar för hur stĂ€derna ska se ut.

Hur pÄverkas segregation och utbildningschanser om beslutsfattare bestÀmmer sig för att stoppa eller snabba pÄ husbyggnation i vissa omrÄden? Vad blir resultatet om en skola stÀngs i ett visst omrÄde? Eller om en ny öppnar? Vilken inverkan har det om friskolor prioriteras framför kommunala skolor? Hur pÄverkar det om man bygger hyresrÀtter, bostadsrÀtter eller villor i ett omrÄde? Vilken inverkan har familjers val av boende och skola under olika skeden av barndomen?

– Alla dessa beslut kan fĂ„ konsekvenser för ojĂ€mlikhet och segregation bĂ„de pĂ„ lĂ„ng och kort sikt. Vi hoppas kunna hjĂ€lpa beslutsfattare och allmĂ€nhet att bĂ€ttre förstĂ„ följderna, sĂ„ att de kan ta mer vĂ€lgrundade beslut, sĂ€ger Benjamin Jarvis.

Forskargruppen, 13 personer, sĂ€tter i gĂ„ng i januari. I projektet ingĂ„r att visualisera segregation och att testa effekterna av olika politiska beslut genom att anvĂ€nda datorsimuleringar. 

Forskningen, ett nationellt projekt, kommer att grunda sig pĂ„ statistikanalys, data frĂ„n statistikmyndigheten SCB. HĂ€r finns mycket information om olika stĂ€der, om betyg i Ă„rskurs 9, hur mĂ„nga som gĂ„r vidare till gymnasier, vilken typ av bostĂ€der som finns, nĂ€r de byggdes och sĂ„ vidare. 

Stockholm, Malmö och Göteborg, men ocksÄ mindre stÀder kommer att vara intressanta i datainsamlandet.

– Vi Ă€r som datadetektiver, sĂ€ger Benjamin Jarvis.

Den simuleringsmodell som arbetas fram kan anvĂ€ndas för att titta pĂ„ vilka effekter en förĂ€ndring i en kommun som Norrköping fĂ„tt och varför. Eller för att förutsĂ€ga effekter av olika förĂ€ndringar. Vad fungerar – och vad fungerar inte?

Förhoppningen Ă€r ocksĂ„ att forskningsresultatet ska spridas till andra lĂ€nder. 

Fakta

Benjamin Jarvis Àr universitetslektor vid Institutet för analytisk sociologi vid Campus Norrköping.

Han ska leda ett forskningsprojekt som strÀcker sig över sex Är.

Projektet ska undersöka hur en uppvÀxt i utsatta omrÄden pÄverkar barn tills de blir unga vuxna. Hur kan man motverka ojÀmlika uppvÀxtvillkor? Genom att analysera data ska man skapa en simuleringsmodell som kan hjÀlpa beslutsfattare att se konsekvenserna av stadsplaneringsbeslut och var man placerar vilka skolor.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!