"Vi är som datadetektiver", säger Benjamin Jarvis. Från sitt kontor har han utsikt över Industrilandskapet.
På andra våningen i Linköpings universitets lokaler vid Kungsgatan i Norrköping har projektledaren Benjamin Jarvis, ursprungligen från Kalifornien, USA, sitt kontor. Han är universitetslektor vid Institutet för analytisk sociologi, en del av Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.
Benjamin Jarvis forskningsområde är segregation, framför allt boendesegregation och invandring. Nu ska han leda ett sexårigt projekt som fått 17 miljoner kronor av Vetenskapsrådet.
Projektet ska undersöka hur en uppväxt i utsatta områden och vilka skolor som finns påverkar barn tills de blir unga vuxna. Hur kan man motverka ojämlika uppväxtvillkor? Det här är högaktuell forskning som redan dragit till sig intresse från Stadsmissionen i Navestad och Hyresbostäder.
När man pratar om segregationsforskning, särskilt när det gäller boende och skolor, finns det ofta två sätt att närma sig det, säger Jarvis. Ett sätt är att titta på hur segregationen uppstår och utvecklas över tid.
En annan frågeställning är hur segregationen påverkar de människor som berörs av den: mental och fysisk hälsa, möjligheten att få bra skolresultat och hur det påverkar möjligheterna på arbetsmarknaden.
– Tanken med det här projektet är att föra samman de båda, och få dem att kommunicera. Det finns inte många studier som gjort det, på ett systematiskt sätt, säger Benjamin Jarvis.
– Vi är också intresserade av städernas struktur och stadsplanering, säger Jarvis och talar om de beslut som kommuner och regering tar för hur städerna ska se ut.
Hur påverkas segregation och utbildningschanser om beslutsfattare bestämmer sig för att stoppa eller snabba på husbyggnation i vissa områden? Vad blir resultatet om en skola stängs i ett visst område? Eller om en ny öppnar? Vilken inverkan har det om friskolor prioriteras framför kommunala skolor? Hur påverkar det om man bygger hyresrätter, bostadsrätter eller villor i ett område? Vilken inverkan har familjers val av boende och skola under olika skeden av barndomen?
– Alla dessa beslut kan få konsekvenser för ojämlikhet och segregation både på lång och kort sikt. Vi hoppas kunna hjälpa beslutsfattare och allmänhet att bättre förstå följderna, så att de kan ta mer välgrundade beslut, säger Benjamin Jarvis.
Forskargruppen, 13 personer, sätter i gång i januari. I projektet ingår att visualisera segregation och att testa effekterna av olika politiska beslut genom att använda datorsimuleringar.
Forskningen, ett nationellt projekt, kommer att grunda sig på statistikanalys, data från statistikmyndigheten SCB. Här finns mycket information om olika städer, om betyg i årskurs 9, hur många som går vidare till gymnasier, vilken typ av bostäder som finns, när de byggdes och så vidare.
Stockholm, Malmö och Göteborg, men också mindre städer kommer att vara intressanta i datainsamlandet.
– Vi är som datadetektiver, säger Benjamin Jarvis.
Den simuleringsmodell som arbetas fram kan användas för att titta på vilka effekter en förändring i en kommun som Norrköping fått och varför. Eller för att förutsäga effekter av olika förändringar. Vad fungerar – och vad fungerar inte?
Förhoppningen är också att forskningsresultatet ska spridas till andra länder.