Monica Åberg Yngwe är Med Dr i folkhälsovetenskap vid Chess, Centre for Health Equity Studies (Centrum för forskning om ojämlikhet och hälsa) och har sedan 1999 forskat kring inkomstskillnader, fattigdom och ohälsa.
- Har man ett arbete har man också ekonomiska resurser att upprätthålla en god hälsa. Förutom att man kan äta hälsosamt och bo bra, kan man åka på semester och ha en god och värdefull fritid. Ekonomiska resurser går att omvandla på en mängd olika sätt som bidrar till en förbättrad hälsa och välbefinnande, berättar hon.
Ökade inkomstskillnader mellan de som arbetar och inte arbetar leder till ett ekonomiskt utanförskap som är direkt förknippat med ohälsa enligt Monica Åberg Yngwe.
Fattigdom
- En person som har svårt att få ihop ekonomin lever under stor stress - inte bara för att han eller hon inte har råd att äta en god näringsrik kost och bo i ett varmt mysigt hem, utan också för att personen inte har möjlighet att delta fullt ut i samhället, säger hon.
Enligt Monica Åberg Yngwe finns det normer för vad som är ett drägligt liv i olika samhällen. Har man inte tillräckliga resurser för att kunna leva enligt det egna samhällets normer finns en stor risk att drabbas av ohälsa.
Skillnader
- Förr i tiden var man tvungen att ha en linneskjorta när man gick i kyrkan - hade man ingen linneskjorta ansågs man vara fattig. Det finns många olika fattigdomsbegrepp, men en tydlig definition av fattigdom är just att man inte kan delta i samhället på samma villkor som majoriteten av befolkningen därför att man inte har råd. Känslan att vara exkluderad bidrar till stress och stressrelaterade sjukdomar - både fysiska och psykiska, förklarar Monica Åberg Yngwe.
I ett samhälle där det finns ekonomiska skillnader är ohälsan också större bland de som har det sämre än i ett land där större delen av befolkningen lever i fattigdom.
- Sitter man i samma båt utsätts man inte för den nedbrytande sociala jämförelseprocessen på samma sätt, säger Monica Åberg Yngwe.