Forskare slår larm om den nya matteundervisningen
51 - 49 = 18. Det tror nästan en tredjedel av eleverna i årskurs fyra, enligt en stor undersökning. Orsaken är enligt forskare förvirring kring ett relativt nytt sätt att lära sig matte i skolan, ofta kallat mellanled. - Systemet med mellanled tillämpas inte på rätt sätt. Det blir förödande konsekvenser av detta senare, säger universitetslektor Per-Olof Bentley.
Räkna med mellanled. I montessoriklasserna på Victoriaskolan använder man sig av det nu kritiserade systemet. Foto: Janne Forsby
Foto: Forsby Jan
- Man gör på ett tokigt sätt i Sverige nu. Om 30 procent av barnen får 51 - 49 till 18 så är det något som inte stämmer, säger Per-Olof Bentley vid Göteborgs universitet som varit forskaransvarig för den svenska delen av undersökningen. Han menar att problemen är flera. Dels hittar han och hans forskarkollegor läromedel som ökar förvirringen bland eleverna. Olika system presenteras utan att besvara frågan varför. - Läromedlen går igenom detta nya sätt att räkna med mellanled som om det vore rent mekaniskt. Det finns ingen reflektion varför man ska göra på det ena eller andra sättet, säger han. Per-Olof Bentley menar att tekniken med mellanled kräver att lärarna och eleverna har helt klart för sig varför man gör som man gör. - Lärarna måste dessutom fortbildas för att förstå att detta problem finns, säger han. Brister i taluppfattning
Till råga på allt brister det i taluppfattningsförmågan bland eleverna, särskilt i årskurs fyra, visar undersökningen. Och bristerna följer eleverna upp i klasserna. - 40 procent av eleverna i årskurs åtta har inget automatiserat kunnande om addition, subtraktion eller multiplikation. De har helt enkelt ingen naturlig uppfattning om att 51 - 49 inte kan bli 18. Därför reagerar de inte som vi vuxna om orimligheten i resultatet, säger Per-Olof Bentley. Desperata lärare
Han säger att många gymnasielärare hört av sig till honom i desperation över de bristande mattekunskaperna eleverna tar med sig till gymnasiet från grundskolan. - Det blir förödande konsekvenser av detta senare i utbildningssystemet. Det positiva man kan säga är att vi nu börjar förstå varför mattekunskaperna utvecklas åt fel håll. Då kan vi ju göra något åt det, säger han. I sin forskningsrapport till Skolverket slår Per-Olof Bentley fast att "Det som troligen händer i dag är, att eleverna under de tidiga åren i grundskolan övar in felaktiga strategier och fortsätter att använda dessa strategier, vilka därmed befästs alltmer under flera skolår. De elever som klarar uppgifterna bäst tycks vara de, som också behärskar standardalgoritmerna för de fyra räknesäten".