Kvinnan i Norrköping som krävs på 13,5 miljoner kronor är långt ifrån den enda som måste betala tillbaka pengar till Försäkringskassan. Förra årets återkrav och stoppade utbetalningar av assistansersättning uppgick till sammanlagt 648 miljoner kronor.
– Det är en ökning med 444 miljoner kronor jämfört med 2019, säger Kristina Boija, områdeschef på avdelningen för gemensamma försäkringar på Försäkringskassan.
258 polisanmälningar kring assistansersättning gjordes under 2020.
Försäkringskassan väljer att endast ge generella kommentarer i ämnet. Kristina Boija lägger locket på när det gäller Norrköpingskvinnan som fick felaktiga utbetalningar av assistansersättning i närmare tio år.
När gjorde Försäkringskassan en polisanmälan i ärendet?
– Som princip uttalar vi oss inte i enskilda ärenden, säger Kristina Boija.
Har polisens utredning lett till åtal?
– Det kan jag inte heller kommentera.
Ni har använt er av uppgifter från polisutredningen i ert beslut. Varför kräver ni tillbaka pengar innan det finns en fällande dom?
– Jag kan inte svara på vad det är för typ av uppgifter vi har använt oss av. Men vi myndigheter samverkar mer och mer med varandra och underrättar varandra när man misstänker att ersättning från socialförsäkringen går ut felaktigt. Vi kan på så sätt få information från andra myndigheter som ger oss underlag för viss bedömning. Vi myndigheter måste jobba tillsammans för att minska felaktiga utbetalningar och missbruk av socialförsäkringen.
Polisen är ju ingen domstol – de gör en utredning när det finns en misstanke. Varför väntar ni inte på att det finns en fällande dom i rättsinstanserna?
– Det beror på vilka uppgifter Försäkringskassan får. Vissa delar ger en stark indikation, andra delar ger ett mindre starkt underlag. Där får Försäkringskassan värdera när vi får uppgifter från annat håll. I beslutet blir det en sammanvägning av alla uppgifter vi kan få fram.
Kristina Boija uppger att Försäkringskassan gör grundliga utredningar när de får impulser om att något är fel. Till viss del görs också riktade kontroller och slumpmässiga kontroller.
Hur vanligt är det att ni gör hembesök?
– Det har jag inga siffror på, men det förekommer i assistansersättning att vi gör hembesök.
På frågan vilket ansvar Försäkringskassan har för de felaktiga utbetalningarna svarar Kristina Boija att myndigheten ständigt arbetar med att förbättra sina kontroller.
– Vi blir bättre och bättre hela tiden och jobbar hårt med att förhindra att felaktig ersättning utgår.
Mellan 2019 och 2020 ökade återkraven och de stoppade utbetalningarna av assistansersättning med 444 miljoner. Beror ökningen på att fusket har ökat, eller på att ni upptäcker en större del av fusket?
– Det är svårt att sia om storleken på fusket. Men det jag kan säga är att vi på Försäkringskassan har utvecklat och förbättrat vår myndighetssamverkan. Ensam är inte stark, utan vi behöver arbeta tillsammans med andra myndigheter för att bekämpa brottsligheten, säger Kristina Boija och tillägger att Försäkringskassan även har anställt betydligt fler kontrollutredare.
– Vi har fler utredare och blir hela tiden bättre i våra utredningar. Vi gör mer träffsäkra kontroller än tidigare. Det finns flera delar som gör oss starkare i det här arbetet.