Den moderate politikern Gunnar Bredin är död. Han somnade in tidigt på torsdagsmorgonen, den 24 februari, 80 år gammal. Enligt familjen hade han kämpat mot en sjukdom under en längre tid. Många minns Gunnar Bredin som politikens ålderman och en kännare av Norrköpings historia. Han jobbade också då och då som guide i rådhuset. Det var många som gillade Gunnar Bredin, oavsett politisk färg. En är förra kommunalrådet Lars Stjernkvist (S).
– Vi har haft många heta politiska debatter. Men Gunnar har alltid kunnat skilja på sak och person. Den har varit en oerhörd styrka hos honom. Men trots politiken ser jag honom i första hand som en Norrköpingsprofil. Han var som ett uppslagsverk om Norrköping och han kunde minnas alla ärenden eller detaljplaner som tagits. Det kunde vara så att vi debatterade i fullmäktige och inte var överens. Då sa jag någon gång att det är lika bra att vi bryter och frågar Gunnar istället hur det är, säger Lars Stjernkvist.
Har du något minne som du vill dela med dig av om Gunnar Bredin?
– Jag vet inte om jag har något specifikt. Men det var för inte alltför länge sedan som jag träffade på honom och vi stannade till en stund och pratade. Han var så. Det var trevligt att prata med honom och vi talade säkert om Norrköping. Jag ska minnas alla små möten jag hade med honom mellan alla möten. Han kunde det mesta om Norrköping, säger Lars Stjernkvist.
Partikollegan Päivi Johansson (M) har jobbat många år med Gunnar Bredin. Hon beskriver hans bortgång som en stor förlust.
– Han gillade många tekniska saker med politiken. Han tyckte alltid att det kunde gå att komma överens. Det hårdaste han kunde säga om ett förslag han inte gillade var att det fanns "knepigheter" kring förslaget. Jag tror att det är få som kunde kommunallagen så bra som han kunde. Men hans kunskaper om Norrköping är förstås något jag tänker mest på. Vi kommer att sakna honom, säger hon.
Har du något minne som du vill dela med dig om honom?
– Han berättade att han när han var ung och flyttade till Norrköping klättrade över planken för att ta sig in på gårdar och han klättrade upp på hustaken. På så vis fick han ett fågelperspektiv över Norrköping och det var så han började lära sig om hur staden såg ut. Det är en fantastisk bild. Jag ser det framför mig hur han balanserade på taken, säger hon.