Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Förlorare: samhället

Segregationen bland unga ökar i takt med att valmöjligheterna ökar då allt fler friskolor etablerar sig i kommunen.  I dag berättar läraren Ulrik Olsson om hur han, ur en lärares perspektiv, ser att skolan förändras när de studiemotiverade eleverna söker sig till friskolor och de elever med behov av extra stöd blir kvar i den kommunala skolan.  Dessutom berättar Lars Stjernkvist, ordförande för barn- och ungdomsnämnden, om politikernas plan för hur de ska lösa problemet.

"Förr kändes det som att den svenska skolan var en skola för alla" säger mellanstadieläraren Ulrik Olsson. Han har i alla fall tankar om hur dagens           segregation ska undvikas.

"Förr kändes det som att den svenska skolan var en skola för alla" säger mellanstadieläraren Ulrik Olsson. Han har i alla fall tankar om hur dagens segregation ska undvikas.

Foto: Sandberg Niclas

NORRKÖPING2009-07-07 03:00
Ulrik Olsson har jobbat inom skolan i 20 år, varav fem år som lärare på Vrinneviskolan. Han ser en kommunal skolorganisation som är på väg utför. - För fyra-fem år sedan började det hända saker. Varje år förlorar varje klass på mellanstadiet runt fem elever som söker sig till friskolor, säger han. Elevernas motiv brukar vara att de inte vill till den väntande kommunala högstadieskolan. - Eleverna som söker sig till friskolor är de välfungerande och motiverade eleverna som har en stöttande familj och ett fungerande socialt liv på sin fritid, säger Ulrik Olsson. Han är inte negativ till friskolorna, han får ofta höra av sina gamla elever att friskolorna är jättebra. Men han ser också hur förlorarna på friskolereformen, de svaga eleverna med dålig stöttning hemifrån, får det allt svårare. - När de goda föredömena, de som ska driva gruppen framåt, försvinner blir gruppdynamiken sämre, säger han. Pedagogiska vinningar
Kvar blir främst de svagpresterande eleverna som tidigare inspirerats och fått motivation av de duktiga eleverna. Enligt Ulrik Olsson söker inga av eleverna med särskilda behov till friskolor. För 10 år sedan, innan friskolorna hade slagit rot i Norrköping, var läget annorlunda. - Vrinneviskolan ligger i ett perfekt integrationsområde där både svenskar och invandrare i olika samhällsklasser bor. Det har varit en bra blandning på skolan, men nu är den på väg att försvinna. Enligt Ulrik Olsson finns det fördelar även för de studiemotiverade eleverna att gå i en skola med varierade elevgrupper. - Det finns enorma pedagogiska vinningar med att låta eleverna undervisa varandra. Elever som kan förklara för någon annan har verkligen förstått och har gått ett steg längre med sin kunskap. Dessutom har de andra eleverna mycket större chans att förstå när en jämnårig förklarar. Samhället förlorar
Han menar att hela samhället står som förlorare på den ökade segregationen. - Förr kändes det som att den svenska skolan var en skola för alla. Alla fick den hjälp de behövde. Men nu med friskolorna har det blivit en segregering med elitskolor för de duktiga eleverna och kommunala skolor för elever som behöver stöd. 2/3-samhälle
På sikt tror Ulrik Olsson att vi hamnar där USA är idag, med ett så kallat 2/3-samhälle. - Det betyder att två tredjedelar fungerar i samhället men en tredjedel står utanför arbetsmarknaden och välfärden. Ett sätt att lösa problemet med segregation tror han är att tilldela friskolorna ett områdesansvar. Det vill säga att de ska ta emot alla elever som bor i ett område, precis som de kommunala skolorna gör. - De ska ta hand om alla barn, även de med särskilda behov och de med diagnoser, säger Ulrik Olsson.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om