Fördubbling av varslen
NORRKÖPINGDubbelt så många östgötar är varslade hittills i år, jämfört med samma period förra året. Antalet varsel på arbetsmarknaden är det högsta på fem år i landet. - Östergötland har drabbats hårdare än många andra län, säger Jens Lotterberg, utredare på länsarbetsnämnden. Och då är ändå inte Ericsson inräknade.
Därtill kommer Ericssons 1 100 anställda. Dessa räknas dock inte in i den officiella varselstatistiken eftersom de ingår i omställningsprojekt.
Under samma period förra året var knappt 800 personer varslade.
- År 2000 var ett starkt år, säger Jens Lotterberg. Men det visar bara hur snabbt konjunkturen vänder.
Det är främst tillverkningsindustrin som har lagt varsel. I Norrköping har bland annat Schulstad, Viasystems, Arla och Hellmer Industries AB varslat.
- I Finspång har Igelfors Bruks AB varslat, säger Jens Lotterberg. Varslen slår naturligtvis hårdare mot mindre orter.
1999 var också ett mörkt år för Östergötland.
- Då kom Ericssons varsel i Norrköping.
Även 1997 hade länet många varsel.
- Då kom första Ericsson-varslet i Norrköping. Det året hade även kommun och landsting många varsel.
Övriga år har nivån legat på mellan 1 000 och 2 000 varsel. På länsarbetsnämnden tror man, precis som regeringen, på en bättre konjunkturutveckling under 2002.
- Men ser man på världsekonomin finns inga tydliga signaler om en vändning, säger Jens Lotterberg. Samtidigt har vi inte en dålig arbetsmarknad om man nu bortser från industrin.
<b>Lediga jobb</b>
Det finns ett stort behov av arbetskraft. Främst inom vård, skola och omsorg.
- Även inom handel, hotell och restaurang och i viss mån transportsektorn ser det hyggligt ut, säger Jens Lotterberg. Det är alltså ingen alltigenom mörk bild. Än så länge finns det en tydlig begränsning till industrisektorn och IT-branschen.
<b>Minskad arbetslöshet</b>
Det är fortfarande lägre arbetslöshet i länet hittills i år, jämfört med förra året. Antalet arbetslösa östgötar är 12 100. Siffran förra året var 13 500.
- Arbetslösheten fortsätter att minska, säger Jens Lotterberg. Men den sjunker inte så markant som tidigare när konjunkturen var bra. Så långt som möjligt satsar vi på arbetsmarknadsutbildning, alltså omskolning. Vi satsar också på de resurser som finns bland arbetslösa. Till exempel invandrare som har lärarexamen i sitt hemland. Sådana satsningar har också gjorts inom vården. Sjuksköterskor och läkare anpassar sin utbildning till svenska krav.
Två grupper missgynnas av konjunkturavmattningen mer än andra.
- Ungdomar får svårare att hitta sysselsättning och det blir svårt att hålla tillbaka långtidsarbetslösheten, säger Jens Lotterberg.
Så jobbar vi med nyheter