Föråldrad lagstiftning

Olika lagar gäller för datorer och mobiltelefoner, trots att många mobiltelefoner också fungerar som datorer. Lagstiftningen hänger helt enkelt inte med.

Ovanligt. En av fem politiker känner sig hotade, trots det leder få anmälningar till fällande domar.

Ovanligt. En av fem politiker känner sig hotade, trots det leder få anmälningar till fällande domar.

Foto: Fredrik Jonson

NORRKÖPING2014-06-16 13:02

Numer finns det möjlighet att få ut IP-adresser från datorer även om det gäller ett bötesbrott, men när det gäller mobiltelefoner gäller en annan lagstiftning.

– Vi har inte samma möjligheter och det begränsar oss, men det betyder inte att vi ändå kan spåra samtal och sms från mobiltelefoner, säger Anne Asp områdeschef för polisen i Norrköping.

Inför valet i höst finns risk för att antalet hot mot politiker ökar. Sedan mars är Björn Granath valsamordnare för polisen i Östergötland.

– Redan i mars hade vi ett möte med politiker och säkerhetspolisen för att hitta ett arbetssätt där vi kan samverka kring politikers trygghet med fokus på valarbete.

Alla ansökningar om tillstånd för politisk verksamhet, så som torgmöten, bokbord och demonstrationer analyseras för att göra en riskbedömning. Någon statisk grupp av poliser som enbart jobbar med valsäkerhet finns inte utan det är beroende av hur stor verksamhet som är planerad.

– Alla poliser i yttre tjänst informeras av utredningsbefälet inför varje arbetspass, säger Björn Granath.

Han har jobbat som polis under både valet 2009 och 2010, men kan inte svara på om han upplever att klimatet inför valen blivit hårdare.

– Men det har gått bra i valrörelsen, de politiker som ansökt om tillstånd och fått det har kunnat genomföra sina aktiviteter.

Och tvärtemot vad man kan tro är de politikerhot som leder till domar få.

– Antalet domar i relation till de politiker som känner sig utsatta är väldigt få, säger chefsåklagare Torsten Angervåg.

Endast 30 anmälningar under den senaste mandatperioden har lett till domar. I hela landet.

Han är nu inne i slutfasen i arbetet med den rapport, på uppdrag av demokratiminister Birgitta Ohlsson, FP, som han ska överlämna till regeringskansliet.

När det gäller den låga graden av anmälningar är Torsten Angervåg bekymrad över att det ytterst skadar demokratin.

– Hur hanteras anmälningarna på vägen genom rättsväsendet, från anmälan till förundersökning, åklagare och hur domstolen ser på ärendet. Det är ju faktiskt folkvalda politiker det handlar om, säger Torsten Angervåg.

Det handlar inte om att föreslå en lagändring utan om att ta fram antalet domar mot politiker i hela landet för att se hur många det är och hur domstolarna har sett på dem. Samtidigt har Torsten Angervåg i sitt arbete med utredningen sett en del rutiner hos polis och åklagare som kan fångas upp och hanteras.

– Men det kan vi göra själva, det handlar om metodutveckling inte någon lagändring, säger han.

Få anmäler

1 av 5 politiker utsattes under 2012 för brott eller liknande i samband med sitt förtroendeuppdrag. Vanligaste i sociala medier (41 procent).

1 av 3 politiker som innehar en ordförandepost och hälften av heltidspolitikerna utsattes under 2012. Kvinnliga ordföranden är mer utsatta än män i samma position (37 respektive 28 procent). Även bland heltidspolitiker är kvinnor mer utsatta (59 respektive 45 procent).

Endast 17 procent av incidenterna polisanmäldes. Främsta skälet att kvinnor inte polis­anmäld var att utsatthet upplevdes ingå i uppdraget. Bland männen var det främsta skälet att de inte trodde att en anmälan skulle leda till något. Mer än varannan förtroendevald varken polisanmälde eller rapporterade.

Källa: brå.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om