Det handlar om förskolor och skolor, och här är ekonomin verkligen ett problem. 95 av de 198 enheterna gick med minus perioden 2011-2013.
Lagstiftning och antalet barn inom upptagningsområdet är starkt styrande faktorer för ekonomin. Men, som framgår av ingressen, är tilldelningen i sig för låg.
Där man ser sig nödgad att anställa assistenter för barn med särskilda behov, där utgår inga tilläggsbelopp alls.
Ganska ofta görs nedskärningar, som följd av minus i ekonomin. Anställda ska då beredas plats på annat ställe i kommunen. Men tills man har hittat den platsen, ska enheten de lämnat betala deras lön. Trots att de inte längre arbetar där.
Sådan verklighet har rektorerna och enhetscheferna att rätta sig efter. Som ett krux anges här, att bara några få av dem har någon ekonomisk utbildning alls. En vanlig kommentar till rapporterna från enskilda enheter har också varit, att man inte "greppar" dem.
Trots dessa bristande kunskaper i ekonomi är rektorerna, slås det fast, oerhört viktiga för skolornas och enheternas ekonomi.
Från kommunledningen har man ett starkt krav på budgetar i balans, nollbudget. Detta får enligt rapporten till följd, att det upprättas budgetar, som inte ens den upprättande rektorn själv tror på.
En annan svårighet vid budgeteringen är, att enheternas inkomster skiftar från månad till månad.