För dem är dåligt minne vardagsmat
Sviktar minnet? Den som har problem, eller oroar sig för demens, kan få hjälp på minnesmottagningen i Norrköping.
"Neutronerna i hjärnan kan liknas vid ett vissnande träd vid alzheimers sjukdom", berättar Richard Wottrich, geriatriker på minnesmottagningen. FOTO: JANNE FORSBY
Foto:
Ungefär fem procent av alla över 65 år lider av någon demenssjukdom. Risken att drabbas ökar med åldern. Det första tecknet brukar vara att närminnet sviker. Man minns till exempel inte vad man pratade om alldeles nyss. Problem att orientera sig och problem att komma ihåg namn är andra varningssignaler.
Saker som tidigare gått lätt vållar plötsligt problem. Det blir till exempel omöjligt att få ihop ingredienserna till sockerkakan. Och plötsligt vet man inte vad alla knappar på fjärrkontrollen ska användas till.
- Men den som är deprimerad eller lider av utmattningssyndrom kan uppvisa liknande symptom, säger Richard Wottrich, geriatriker på minnesmottagningen.
På minnesmottagningen får man en riktig diagnos. De flesta patienter som kommer dit har fått en remiss från sin vårdcentral.
- Ofta är det personen själv som känner att det är något som inte stämmer, berättar Elisabeth Josefsson, sjuksköterska på minnesmottagningen. Men ibland kan det vara någon anhörig som slår larm.
Det är Elisabeth Josefsson som gör de första testerna när någon kommer till minnesmottagningen. En del test kan verka enkla, men det är helheten som ger svaret. Därför ska man inte ge sig på några gör-det-själv-tester. Så lätt är det inte.
Omfattande tester
När de första testerna är gjorda, går patienten vidare till arbetsterapeuten. Där görs mer omfattande tester. De är mer inriktade på hur man fungerar i vardagslivet, allt det praktiska. Därefter får patienten träffa doktorn.
- Då har jag ett bra grundmaterial att utgå ifrån, säger Richard Wottrich.
I bland krävs ytterligare provtagning. Man gör datortomografi eller magnetröntgen av hjärnan. Och man kan också göra så kallad lumbalpunktion, där man tittar på ryggmärgsvätskan. Vid Alzheimers sjukdom bildar proteinerna ett särskilt mönster.
Om det visar sig att patienten lider av någon demenssjukdom sätter man in bromsmedicin. Något botemedel finns inte.
- Det är frustrerande att vi inte har mer att sätta in, säger Richard Wottrich. Men samtidigt kan vi göra ganska mycket. Vi hjälper till att förmedla kunskap om sjukdomen. Det är viktigt både för den som är drabbad och för de anhöriga.
Hjälp för sent
Ofta har sjukdomen gått ganska långt innan man söker hjälp. Men ju tidigare man kommer, desto bättre effekt får behandlingen.
Många demenssjuka drar sig undan omvärlden. Men det är väldigt viktigt att hålla fast i sina intressen och fortsätta sitt umgänge. Det är också bra att motionera, till exempel ta promenader, och äta näringsriktig kost.
- Allt det där är faktiskt mer verkningsfullt än bromsmedicin, säger Richard Wottrich.
Det finns tre olika former av demenssjukdomar. Det är Alzheimers sjukdom, vaskulär demens, som orsakas av cirkulationsrubbningar, alltså det som förr kallades åderförkalkning, och den tredje formen som är en blandform av de båda första.
- Den tredje formen är den vanligaste, säger Richard Wottrich. Och ju äldre man blir desto vanligare blir blandformen.
Karikatyr av sig själv
Vissa av de demenssjuka råkar ut för personlighetsförändringar.
- Jag hörde en bra beskrivning av det, säger Richard Wottrich. Man blir lite av en karikatyr av sig själv. Om man tidigare varit ekonomisk blir man snål, om man varit lättirriterad blir man aggressiv och om man varit lättrörd blir man väldigt blödig.
Alzheimers sjukdom kallas ofta för de anhörigas sjukdom, eftersom det är svårt att se en älskad familjemedlem förändras och försvinna bort.
- Vi ska starta upp en anhörigutbildning till de patienter vi haft här på minnesmottagningen, berättar Elisabeth Josefsson. Där kan de få tips och träffa andra i samma situation.
Det forskas mycket runt demenssjukdomar, men fortfarande vet inte forskarna varför vissa drabbas.
Miljön?
- Man har tittat på om det kan finnas miljöorsaker, säger Richard Wottrich. Sedan vet man att det finns en viss ärftlig risk. Om en nära släkting drabbats löper man själv större risk att utveckla demens.
Alla kan glömma någon gång. Men det är inte normalt att bli väldigt glömsk bara för att man blir äldre.
- Ett normalt friskt åldrande ska inte innebära några stora problem att lära in nya saker, säger Richard Wottrich.
Okej, vilka var nu de tre sakerna från artikelns början?
Att komma ihåg det är en del av det test som görs på minnesmottagningen. Men kom ihåg att det bara är ett av många deltest.
<B>Tio tidiga symptom vid Alzheimers sjukdom:</B>
+ Att glömma bort vad man just gjort eller tänkt göra.
+ Att förlägga sina saker.
+ Att glömma överenskommelser med andra.
+ Svårigheter att hitta namnen på vänner och närstående.
+ Svårigheter att hitta rätt ord när man pratar.
+ Svårigheter att hitta när man är ute och handlar, promenerar eller kör bil.
+ Svårigheter att fatta beslut och företa sig saker.
+ Att tappa intresset för sådant man tidigare tyckt var roligt.
+ Att dra sig undan från umgänge med andra människor.
+ Svårigheter att hantera stress.
+ Att glömma bort vad man just gjort eller tänkt göra.
+ Att förlägga sina saker.
+ Att glömma överenskommelser med andra.
+ Svårigheter att hitta namnen på vänner och närstående.
+ Svårigheter att hitta rätt ord när man pratar.
+ Svårigheter att hitta när man är ute och handlar, promenerar eller kör bil.
+ Svårigheter att fatta beslut och företa sig saker.
+ Att tappa intresset för sådant man tidigare tyckt var roligt.
+ Att dra sig undan från umgänge med andra människor.
+ Svårigheter att hantera stress.
Så jobbar vi med nyheter