Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

För bin är pollen en livsnödvändighet

Det som för en del innebär kliande ögon och rinnande näsor är för andra ett välkommet och livsviktigt tillskott. Nu är det vår och pollensäsong.

Biodlare. Carl Otto Mattson inspekterar ett av sina bisamhällen.

Biodlare. Carl Otto Mattson inspekterar ett av sina bisamhällen.

Foto: Robert Svensson

NORRKÖPING2014-05-05 06:00

För allergikerna är pollen ett elände, men det finns de som älskar pollen. För humlor och bin är pollen en livsnödvändighet. Utan pollen dör bisamhället för pollen är binas enda proteinkälla och utan pollen kan inga nya bin matas upp. Blommornas nektar som bina samlar och sedan omvandlar till honung är bara bränslet som håller samhället igång. Omkring 20 kilo pollen går det åt under en säsong i ett bisamhälle. Och samtidigt som bina hämtar hem denna proteinrika föda så hjälper de till med pollineringen av vilda och odlade växter. Ett ovärderligt arbete - utan bin skulle skörden av bär och frukt vara långt mindre.

Journalisten och författaren Carl Otto Mattson, biodlare sedan många år tar emot i sin bigård en varm och solig dag när aktiviteten i bisamhällena är hög. Carl Otto har varit ordförande i Sveriges biodlares riksförbund och även skrivit boken "Bin till nytta och nöje" - en bok som är något av en bibel för många biodlare.

– Sälgen sätter med sin tidiga blomning igång bisamhället på våren. När lönnen blommar är det lite fler bin i samhället. Vid en blommande lönn är det så det dånar av bin när det är sådant här väder, säger Carl Otto Mattson.

Han tycker att vintern har varit ganska behaglig för bina. Den här dagen är det framförallt blommande körsbärsträd och krusbärsbuskar som tilldrar sig binas intresse i Carl Ottos trädgård.

Carl Otto framhåller binas betydelse som effektiva pollinerare både vad det gäller vilda och odlade växter. Exempelvis blir blåbärsskörden ungefär tre gånger så stor om det finns pollinerande bin i närheten jämfört med om det inte finns några bin. Det beror dels på att antalet blåbärsblommor som befruktas och därmed sätter frukt ökar men även på att bären blir större. Carl Otto berättar att så kallad korsbefruktning är viktig eftersom den ger en friskare och vitalare avkomma.

– Man kan se på de stora äppelodlingarna att de inte enbart har Gravensteiner, Discovery eller Ingrid Marie utan att de använder sig av olika sorter. Det ser man tydligt när träden blommar eftersom blommorna har olika färger. Äpplen som inte är helt runda är inte fullständigt pollinerade. För att åstadkomma en fullgod pollinering brukar fruktodlarna på Österlen därför hyra in omkring 5000 bisamhällen varje år till sina odlingar.

En del biodlare menar att pollen är väldigt nyttigt även för människor, men det ger inte Carl Otto särskilt mycket för.

– Det är kanske nyttigt för ekonomin hos de som lyckas sälja det, men bara för att det är nyttigt för bina betyder det inte automatiskt att det är jättenyttigt för människor. För att påstå något sådant behövs vetenskaplig forskning som tål granskning och det har jag sett mycket lite av.

Carl Otto menar att biodling för de flesta fungerar som en ingångsport till naturen.

– Man blir förutom biodlare även en naturbetraktare. Att följa bina genom årstiderna, vilka växter de besöker och så vidare skapar en förståelse för sammanhangen i naturen.

Robert Svensson

robert.svensson@folkbladet.se

011-200 463

Pollinering

Pollinering innebär att pollen överförs från ståndare till pistill och är en förutsättning för att en befruktning ska kunna ske. När pollen kommer från en annan plantas blommor kallas det för korspollinering. Pollinering kan ske med vindens hjälp eller med hjälp av insekter eller andra djur. 70-80 procent av jordens alla växter är insektspollinerade och de flesta kräver korspollinering. Frukt- och fröskördarna blir ofta större efter korspollinering även för självfertila sorter vilket beror på den ökade vitalitet som korspollineringen medför. Äppelblomman har fem pistiller och ett fruktämne som består av fem kamrar med två fröanlag i varje kammare. Sammanlagt kan det bli 10 frön. Ju fler frön desto större äpple.

Källa: Bin till nytta och nöje, Carl Otto Mattson och Johann Lang

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om