Fokus på politiskt deltagande
NORRKÖPING Sist ut i Folkbladets serie om doktorander på Campus är Magnus Dahlstedt. Han forskar om etniska relationer och demokrati vid Tema Etnicitet. Genom fältstudier försöker han bland annat att klarlägga hur invandrare har möjlighet att ta plats i det politiska livet i Sverige.
Magnus Dahlstedt tillbringar en stor del av sina arbetsdagar i arbetsrummet i huset Spetsen på Campus. Men en hel del fältstudier blir det också under de fem åren som doktorand. FOTO: ROBERT SVENSSON
Foto:
Magnus säger att han aldrig har haft några drömmar eller ens tankar på att forska. Att han hamnade inom forskarvärlden var något av en slump och inte alls en utstakad väg.
Studier vid samhällsvetarlinjen i Umeå och ett tilldelat ämne att skriva en uppsats om en gång i tiden ledde in honom på det spår som senare förde honom till Norrköping och Tema Etnicitet.
- Jag skulle skriva en liten uppsats i statsvetenskap och blev mer eller mindre tillsagd att göra det om invandrare och det politiska deltagandet. Jag såg då att det nästan inte fanns något skrivet om detta tidigare och började intressera mig mer och mer för det. Och det blev fler uppsatser.
<b>Till Norrköping 1999</b>
Magnus Dahlstedt kom till Norrköping 1999 när Tema Etnicitet drog igång sin verksamhet. Han hade aldrig varit här tidigare.
- Jag bor väldigt nära idrottsparken vilket är perfekt när man är fotbollsintresserad, säger han, och medger att IFK Norrköping numera är favoritlag nummer ett.
- Hoppas bara att det går bättre för dem framöver, tillägger han.
Magnus har hållt på med sin avhandling i två år nu. Han har bland annat gjort fältstudier på Järvafältet i Stockholm. I förorter som Rinkeby, Tensta och Husby har han besökt och pratat med människor för att höra varför de inte röstade i senaste valet, hur de ser på sig själva och sitt bostadsområde och så vidare.
- Jag ville höra om deras erfarenheter och synpunkter på hur det är att ta plats i det politiska livet i Sverige.
<b>Aldrig tidigare frågat</b>
Han menar att ingen tidigare egentligen har varit intresserade av att få svar på frågan varför så få Rinkebybor röstar. Man har konstaterat faktum men aldrig frågat dem som faktiskt bor där.
Efter vad man ansåg vara ett katastrofval när det gäller valdeltagandet inom vissa grupper 1998 fick Integrationsverket i uppdrag att se över varför det var så. Varför röstar man inte i Rinkeby? Den rapporten hjälpte Magnus Dahlstedt till med att ta fram.
- Egentligen tror jag inte att det så mycket handlar om etniska skillnader som om klasskillnader. Se på valkampanjen i Stockholm vid förra valet. Jag åkte runt och tittade på valaffischer på Östermalm och i Rinkeby och jämförde dessa. De skilde sig rejält. Man såg klassamhället i ett nötskal.
- Kravallerna i Los Angeles 1992 kallas för raskravaller, men jag är mycket tveksam till om de verkligen var det. I hög grad tror jag att det handlade om en ren klasskonflikt.
<b>Schablonbild</b>
Hur ser fördelningen av makt och inflytande ut i Sverige i förhållande till den etnisk mångfalden? Det är en av frågorna som Magnus utgår från i sin forskning.
- Media har viss del i hur det ser ut. Den schablonbild som ofta ges av Rinkeby och människorna där kan få dramatiska konsekvenser för folks handlande i vardagslivet. Det är viktigt att inse i en demokratidiskussion, säger Magnus.
Han berättar vidare hur han under sina fältstudier mötte en man som berättade att han kände sig personligt påhoppad i den debatt som var i media just då om hedersmord. Han var invandrare, alltså begick även han hedersmord om man skulle tolka det hårt. Mannen berättade att han knappt vågade ge sig ut av rädsla för att bli sedd som mördare bara för att han var invandrare.
<b>Adress som skrämmer</b>
Ett annat konkret exempel på hur schablonbilder kan ställa till det är de berättelser Magnus fått höra om hur många har svårt att få jobb då arbetsgivaren sett deras adress. Det är alltså inte bara det utländska namnet som skrämmer utan bostadsområdet och dess dåliga rykte.
2002 är det val igen i Sverige. Magnus Dahlstedt har ännu inte riktigt bestämt sig för hur han ska bevaka det. Men något vill han göra som uppföljning av den undersökning han gjorde av 1998 års val.
Han skriver sin avhandling på svenska, vilket är ett medvetet val.
- Jag vill att det jag gör ska få en konkret betydelse. Folk ska kunna ta det till sig. Därför har jag valt att skriva på svenska. Det vore en mardröm om produkten skulle bli något som bara hamnade på hyllan.
<b>Framtiden?</b>
Vad som händer om tre år när Magnus Dahlstedt är klar vet han inte. Han skulle kunna tänka sig en fortsättning inom forskarvärlden och även att undervisa. Men eftersom han hamnade inom forskarvärlden mest av en slump har han inte riktigt hunnit reflektera över vad studierna kan leda till.
<B>Magnus Dahlstedt, doktorand vid Tema Etnicitet.</B>
Magnus inriktar sin doktorsavhandling på frågor om etniska relationer och demokrati.
Född: 1975 i Falun
Civilstånd: Sambo
Utbildning: Samhällsvetarprogrammet vid Umeå universitet
Intressen: Sport och musik
Vision: Ett klasslöst samhälle
Hemsida: www.temaetnicitet.net
Magnus inriktar sin doktorsavhandling på frågor om etniska relationer och demokrati.
Född: 1975 i Falun
Civilstånd: Sambo
Utbildning: Samhällsvetarprogrammet vid Umeå universitet
Intressen: Sport och musik
Vision: Ett klasslöst samhälle
Hemsida: www.temaetnicitet.net
Så jobbar vi med nyheter