Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Flodkräftan borta om tio år

Den svenska flodkräftan blir allt mer sällsynt i Sverige.
I Östergötland och runt Norrköping är den mer än sällsynt. Bara i sju vattendrag fanns det flodkräftor här för två år sedan och idag är bestånden mycket små.
- Jag tror inte att vi kommer att kunna rädda flodkräftan, säger Per-Erik Larsson, länsfiskekonsult.

Flera sjöar i Norrköping hade så sent som på 90-talet flodkräftor. Ensjön är en av dem som drabbades av kräftpesten och förlorade den svenska kräftan.
FOTO: SUSANNE LUNDBÄCK

Flera sjöar i Norrköping hade så sent som på 90-talet flodkräftor. Ensjön är en av dem som drabbades av kräftpesten och förlorade den svenska kräftan. FOTO: SUSANNE LUNDBÄCK

Foto:

NORRKÖPING2004-08-07 06:00
Östergötland är det län som producerar flest signalkräftor. Flodkräftan drabbades tidigt av kräftpesten, idag återstår bara ett fåtal sjöar med mindre bestånd.
De vattendrag som fortfarande har flodkräftorna är få, för två år sedan var det sju i Norrköpingsområdet. Men för varje år drabbas en eller två vattendrag av kräftpesten och flodkräftorna försvinner.
Det är en svamp som förs vidare med sporer, den finns på signalkräftorna som den ofta är motståndskraftig samtidigt som den är bärare av sjukdomen genom svamptrådar som kapslas in i skalet.

Inget bestånd med pest
I Östergötland finns det just nu inget bestånd av flodkräftor som har kräftpesten enligt länsstyrelsen.
- Men de vattendrag som fortfarande har flodkräftor i Östergötland är så få och så små att det nästan inte är att tala om. Jag tror att den helt kommer att vara borta om drygt 10 år, säger Per-Erik Larsson.
I början av 1900-talet fanns det flodkräftor i de flesta vatten i Sverige, kräftsmittan kom 1907 med en båt från Finland.
I lasten hade man kräftor men när man nådde Stockholms hamn visade sig nästan alla vara döda och man dumpade dem i vattnet.

Spreds över landet
De hade pesten och därifrån spreds det över hela landet. Sporerna följde med vatten som rann mellan sjöar och resten fördes med båtar, redskap och burar mellan olika sjöar.
- Det räcker med att du tar en baddräkt som inte torkat helt från en sjö till en annan så kan smittan ha spridit sig. Det säkraste sättet att inte föra smitta vidare är att torka ut smittan eller desinficera med T-sprit under till exempel kanoten eller båten innan du sätter den i en ny sjö, förklarar Per-Erik Larsson.

Svaga bestånd kvar
På 30-talet drabbade pesten östergötland och idag återstår bara ett fåtal svaga bestånd. Trots att man kan plantera in flodkräftor förekommer det inte i Östergötland.
På 1980-talet kom det största utbrottet kräftpest i Östergötland.
- Det kan vara kopplat till att man då också uppmuntrade folk att inplantera signalkräftor och det förde smittan vidare. Idag är istället Östergötland den största producenten av signalkräftor, säger Per-Erik Larsson och vill inte avslöja de få vattenstånd som fortfarande bevarar den svenska flodkräftan.
- Nej, det finns många som vill tjuvfiska flodkräftor, de riskerar därmed att föra pesten till de få återstående sjöarna. Många tror att flodkräftan smakar godare än signalkräftan, men skillnaden tror jag är så liten att den knappt kan urskiljas. De tillagas ju på samma sätt, förklarar han.
Flodkräftan är idag nästan ansedd som en hotad art och istället för att uppmuntra inplantering av signalkräftor så lämnar inte längre Länsstyrelsen tillstånd till det.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!