Fler väntar på vård
Omstruktureringen i landstinget skulle ge effektivare vård och fler operationer. Istället har väntetiderna i många fall ökat. För att klara vårdgarantin tvingas landstinget köpa dyrare vård från privata kliniker och från andra landsting.
Gäller det enklare operationer kanske det räcker med en tur till Linköping och den privata Sergelkliniken där.
Vårdgarantin
Det är vårdgarantin som satt snurr på resandet. Den innebär att landstinget måste erbjuda vård inom tre månader. Klarar man inte att göra det själv måste man hitta någon annan som kan göra det - kosta vad det kosta vill - om patienten så önskar, .
Fler östgötar väntar
Men trots allt opererande och trots kraven i vårdgarantin, är det fler östgötar i dag, jämfört med före omstruktureringen, som väntat längre än tre månader när de väl kommer in till en ortopedisk operation. (se tabell)
Siffrorna är hämtade från landstingets egen hemsida, men viftas trots det bort av ortopedicentrums chef Per-Otto Olsson.
- Det beror på att vi har börjat i bakändan, säger han.
Långväntarna
Med det menar han att eftersom det är väntetiden för dem som varit inne för operation som mäts, så blir det sämre siffror eftersom man satsat på att i första hand ta in långväntarna. Några siffror som bekräftar en satsning på långväntarna, har inte gått att få fram.
Kortare i Norrköping
Per-Otto Olsson för också fram att vården blivit mer jämlik efter omstruktureringen, nu när hela länet räknas som en enhet. Och det stämmer när det gäller höftleds- och knäledsoperationer.
Motalaborna, som tidigare i stort sett inte hade några väntetider alls, väntar i dag längre. Medan Norrköpingsborna väntar kortare.
Men det gäller som sagt operation. Kön till ett första besök hos en ortopedläkare har ökat i Norrköping, från två-tre månaders väntetid upp till det dubbla. Totalt väntar Norrköpingsborna ungefär lika länge i dag som tidigare.
Resursbrist
Det finns sannolikt flera orsaker till att det inte ser bättre ut. En är just vårdgarantin, som har ökat inflödet av patienter.
En annan är brist på resurser, bland annat som en följd av nedskärningarna i samband med omstruktureringen.
Även om ortopederna på Vrinnevisjukhuset skulle få tillåtelse att göra planerade operationer igen, har de inte resurserna längre.
Läkarbrist
En tredje är bristen på läkare. Ortopeder har slutat i missnöje och inga nya har går att rekrytera. De som är kvar har en tung arbetsbörda och är inte särskilt benägna att jobba extra på sin fritid. Det är annars ett traditionellt sätt att få ner vårdköer.
Nu blir det istället den privata Sergelkliniken som tar över allt mer mottagning och ingrepp, även inom kirurgi och urologi. Nyligen förlängde landstinget sitt avtal med dem på nya villkor.
De har nu första tjing på allt som landstingets kliniker inte hinner, och gränsen för hur mycket de får göra är borttagen. Kostnaderna för landstinget fram till och med juni i år var närmare 18 miljoner kronor.
Dubbelt så dyrt
Sergelkliniken gör samma typ av operationer som dagkirurgin i Finspång, men en bråckoperation där kostar enligt avtalet närmare 12 000 kronor. Det är nästan dubbelt så dyrt som i Finspång, enligt företrädare därifrån.
Ser man till alla typer av operationer finns uppenbara problem efter omstruktureringen och nedskärningarna.
Enligt landstingets egen statistik sjönk antalet operationer under omstruktureringsåret 2004 för att öka igen under 2005, men utan att helt komma upp i nivå med siffrorna för 2003.
Så jobbar vi med nyheter