I den risk- och sårbarhetsanalys som Folkbladet skrivit om i flera artiklar framstår bristen på reservkraftverk som den allra allvarligaste risken vid en eventuell kris. Den reservkraftsutredning som nämns i rapporten är nu klar.
– Den syftar till att peka ut vilka av kommunens 300-400 fastigheter som är prioriterade för en reservkraftlösning framöver. Det finns en prioriteringsordning och den är gjord tillsammans med vård- och omsorgskontoret och utbildningskontoret som är de stora förvaltningarna vi har, säger Fredrik Nestor, säkerhetsstrateg på kommunen.
Att upprätta så kallade trygghetspunkter är ett annat sätt för kommuner att hjälpa allmänheten i händelse av ett längre strömavbrott, eller annan typ av kris.
– I dagsläget har vi ett 20-tal inventerade lokaler som kan öppnas upp till en trygghetspunkt, men vi har möjlighet att med den mobila utrustningen även iordningställa andra lokaler, säger Emilia Foborg, säkerhetsstrateg.
Trygghetspunkter finns i tre olika klasser. Klass 1 där det handlar om att få tillfälligt tak över huvudet och information, klass 2 där man kan övernatta och ta en dusch, och klass 3 där människor mer långvarigt ska kunna sova och laga mat.
– Det som kvarstår är att hitta fler alternativa lokaler och främst sådana där man kan övernatta en längre tid, och även att se till att det finns fler lokaler i ytterområdena så att vi täcker in hela kommunen, säger Emilia Foborg.
Under förra mandatperioden köpte kommunen utrustning för att kunna upprätta tio enklare trygghetspunkter. Utrustningen består främst av portabla elverk och värmefläktar. Den investeringen ska fortsätta under året.
Kommunen har valt att helt använda sig av mobila reservkraftslösningar.
– Det beror på att fast reservkraft bara är för den fastigheten, det finns ingen flexibilitet då, och de handlar också om helt andra pengar. Då pratar vi om runt en miljon kronor, medan ett mobilt verk går att få för ett par hundra tusen, beroende på hur stor fastigheten är, säger Fredrik Nestor.
Ett vårdboende eller en förskola klarar också av några timmar utan el, vilket ger tid att få på plats det mobila reservkraftverket.
I händelse av ett längre strömavbrott kan ett reservkraftverk av det slaget gå i flera veckor, det är bränsleförsörjningen som kommer att vara det stora problemet.
– Det blir en enorm logistisk utmaning, om vi leker med tanken att vi får ett strömavbrott i hela kommunen eller kanske större än så. Då är det många som skriker efter bränsle efter tolv eller 24 timmar. Och det är inte bara vi, utan andra samhällsviktiga aktörer också.
Reservkraftverken drivs vanligtvis av diesel eller det mer miljövänliga HVO100. För att gardera sig har kommunen redan nu ett lager av bränsle.
– Men det är bara till de små reservkraftverken, det förslår inte om vi köper in större, då behöver tio tusentals liter, säger Fredrik Nestor.
Kommunen väljer aktivt att inte gå ut och tala om vilka lokaler man tänker använda som trygghetspunkter. Det är av två skäl.
– Dels kan förhållanden ändra sig över tid och därför är det viktigt att vi går ut med rätt information när det händer något. Dels handlar det om att det kan påverka en eventuell hotbild om vi redovisar exakt hur vi planerar att agera vid eventuella kriser, säger Richard Tjernström, säkerhetsdirektör.