Han är verksamhetschef för ekonomiskt bistånd i kommunen och ser positivt på utvecklingen.
– Vi har jobbat med ungdomar på ett annat sätt den senaste tiden. Vi fokuserar mer på ungdomsärenden och ökar bland annat samarbetet med arbetsförmedlingen, säger han.
Det är dock inte den enda faktorn till att färre unga vuxna, så mycket som drygt två procent färre än för fem år sedan, inte behöver kommunens hjälp för att försörja sig.
– Men det är den delen vi kan vara med och påverka för den enskilda människan, menar han.
En annan bidragande faktor är konjunkturen. Enligt Svenskt Näringslivs ekonomiska rapport för november 2015 har vi en "förhållandevis god konjunktur" i landet. I dagsläget är 11 procent av de unga vuxna beroende av bidrag, att jämföra med 13,3 procent för fem år sedan. Bidragsberoendet sjunker även totalt sett för första gången sedan 2005. Då betalade kommunen ut totalt 244 miljoner kronor i försörjningsstöd, vilket ökade varje år till 2013 då det låg på 273 500 000 kronor, för att sedan vända nedåt och hamna på 273 000 080 kronor förra året. En halv miljon kronor mindre kanske kan låta pyttit i sammanhanget, men är av vikt: trenden har brutits.
– Vi har verkligen förbättrat oss. Det vi gör i vardagen har betydelse och vi har ambitiösa socialsekreterare som arbetar bra. Så det här är inget hokus pokus, säger Timo Pöllänen.
Medan man fortsätter jobba med ungdomarna, är tanken att försöka implementera insatserna för dem i andra grupper. En särskilt utsatt grupp är utrikesfödda barnfamiljer och där ligger man i startgroparna för ett nytt arbetssätt, berättar verksamhetschefen.
– Detaljerna är inte helt klara. Men vi kommer ha en typ av fokus på den gruppen. Bara det att vi träffar människor och ger dem kompetenshöjande insatser är viktigt.
– Det är ju ingen som vill vara beroende av bidrag och tittar vi på försörjningsstödets roll i samhället ska det vara ett tillfälligt stöd, säger han.
Just den gruppen kan man tänka sig kommer att öka den kommande framtiden med tanke på flyktingströmmen till Sverige, menar Timo Pöllänen.
– Visst, vi kommer att påverkas på lång sikt. Utrikes födda har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och då får vi förändra vårt arbetssätt.
– Det viktiga är att folk lär sig språket snabbt och att de utbildas. Då kommer de ut i sysselsättning snabbare, avslutar han.