På arbetets museum samlades i tisdags flera statliga myndigheter, regionchefer och avdelningschefer för att diskutera regionens integrationsfrågor. ”Sverige tillsammans” arrangeras av landets länsstyrelser på uppdrag av regeringen och pågick under hela dagen.
Aktörer från offentlig, privat och idéburen sektor hade bjudits in till konferensen av länsstyrelserna i Södermanland och Östergötland. Syftet var att ge en bredare kunskap om myndigheters stödinsatser och att ge information till berörda aktörer om utvecklingen i integrationsarbetet.
Bland ämnen som diskuterades var bostäder, arbetsmarknaden och utbildning återkommande teman och på plats för att belysa skolans utmaningar var Skolverkets generaldirektör, Anna Ekström.
– Utbildning är jätteviktigt för nyinvandrade. Det är viktigt att snabbt få komma in i systemet och direkt kunna få möjlighet att fortsätta sina studier.
– Nu under våren börjar skolans utmaningar att märkas. Många kanske upplever det som jobbigt att skollagen precis ändrades, men jag ser istället goda förutsättningar för en bra start.
Vilka är då utmaningarna som väntar Sveriges skolor den närmsta tiden? En allt mer alarmerande faktor som Anna Ekström väljer att lyfta fram är bristen på ämnet ”svenska som andra språk”.
– Vi vet att elever som kommit till Sverige innan de börjar årskurs 6 klarar sig bra och går ut grundskolan med högre betyg, medan elever som anländer senare stöter på språkförhinder och därmed lägre resultat. Det här är förståeligt, säger generaldirektören
En lösning på problemen tror Anna Ekström finns i de tekniska möjligheterna.
– Fjärrundervisning är en viktig lösning. Inte minst i de små kommunerna där det är lärarbrist idag. Fjärrundervisningen kan underlätta för utsatta skolor då lärare med språkkunskaper inte längre behöver vara stationära.
Under konferensen fördes diskussioner om samarbete och hur inblandade partner på ett rättvist sätt ska kunna fördela uppdrag mellan varandra. Anna Ekström pekar på en tydlig ansvarsfördelning och riktade insatser för att på bästa sätt kunna ta hand om den stora skaran elever.
– Vi måste ständigt eftersträva ett systematiskt kvalitetsarbete. Det finns ambitiösa och målinriktade elever och det finns de som bär på traumatiska upplevelser. Därför är det viktigt att vi ser till individens behov. Vi måste se de nyanlända som elever, inte som nyanlända.