Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Fint folk hos Second Chance

NORRKÖPING
Eleverna på "Second Chance"-skolan på Marielundsgymnasiet har många besök. Det på onsdagen blev som ett tillägg till samhällskunskapen.
Där kom det en landshövding (Björn Eriksson), som hade bjudit in en generaldirektör (Mats Ekholm, Skolverket). Och så kom då pressen, och till och med TV.
- Har du varit polis? sa Gabriel Mettou rakt på sak till landshövdingen, och träffade därvid så mitt i prick som tänkas kunde.

Norrköping2001-09-27 00:00
- Varför tror du det? undrade Björn Eriksson och fick då också veta varför.
- Jag har träffat många poliser, och du pratar precis som en polis.
Och förre rikspolischefen kunde då bara undra, om han skulle ta det som en komplimang eller möjligen som något annat.
Där satt knappt tio elever med sina lärare Fia Björde och Kjell Engstrand. Alla hade de det, av olika skäl, besvärligt med grundskolan.

<b>Välja ett yrke</b>
Till EU-projektet Second Chance är de särskilt utvalda och har fått välja ett yrke, som sedan deras utbildning riktas in på. Till stor del vistas de på sin praktikplats, där de har en mentor.
Mats Ekholm, elevernas generaldirektör så att säga, ville att eleverna som "experter på grundskolan" skulle ge honom sina synpunkter på denna.
- Vad ska jag göra för att grundskolan ska bli bättre?
Och svar fick han:
- Felet är att lärarna inte hinner hjälpa en. Jag hade svårt med svenskan men fick ingen hjälp.
- Det borde vara mindre klasser med färre elever. Som det är här på skolan, här får man jättebra hjälp. Och då uppfattar man ju också lärarna som bättre. När man är så här få, då känner man sig mer säker.
Second Chance ingår i Marielundsgymnasiet, med dess drygt 500 elever som inte kommit in på, eller hoppat av från, de vanliga gymnasieprogrammen. Här får de, inom det sk individuella programmet, hjälp att komma vidare.
Man märker snart att inställningen till eleverna här är av speciellt slag. Många bland dem har i grundskolan haft stämpeln att vara besvärliga, mindre kapabla.
Men så kommer de hit - och bemöts ända från början med all respekt. Av lärare som tror på dem, och som har tid och vilja att ta sig an dem.
Här har man så långt möjligt tagit bort ordet "inte". Sålunda är rökning tillåten utanför skolgården. Man har skriv- och läsundervisning (sol) i stället för omvänt. Det är ju mycket trevligare att gå till sin sol-fröken är sin los(er)-fröken. Och så vidare.

<b>Så mycket lättare</b>
Eleverna på Second Chance, där det finns en sådan skola i varje EU-land. har alltså fått välja ett yrkesutbildning. En ville då bli sotare, en slaktare, en fastighetsskötare, två valde glasmästare, någon vill jobba i tatuerarverkstad, en annan stå i butik.
Praktiken är kombinerad med den teori som behövs. Och tänk så mycket lättare det går att plugga in saker, när man är motiverad. En elev som aldrig förr klarat matten läste in vinkellära som ingenting, när han väl behövde den.
I undervisningen ingår också livskunskap, där man då bland annat får lära sig en del om social kompetens. Man säger inte "du kompis" till chefen, man sätter sig inte i vilken stol som helst på nya jobbet, man tar ut snuset på anställningsintervjun...
Gabriel Mettou har ett rykande aktuellt exempel på nyttan av den sociala kompetens, som han fått lära sig nu under hösten.
Han sökte nämligen jobb på ett gatukök och gjorde precis som han lärt sig. Tog händerna ur fickorna, hälsade ordentligt och satt hyfsat i stolen under anställningsintervjun. Han fick genast prova och ska nu dessutom få komma igen.
- Men hade jag inte fått lära mig här hade jag aldrig tänkt på de där sakerna, medger han.
Ja, det är rent märkvärdigt hur frimodigt ungdomarna talar med landshövdingen och generaldirektören.
Men mitt i alltihopa rusar Östnytt in och sticker mikrofon under nosen på några och vill veta vad de tycker om en helt annan sak, nämligen om någon yrkesteknisk universitetsutbildning som möjligen är på gång.

<b>Också en lektion</b>
Så det blir som en lektion i hur samhällets toppar agerar, och likaså då i hur medier kan fungera. När besöksföljet, sånär som på Folkbladet, dragit förbi är eleverna ense om att TV-teamet visade bristande social kompetens. Samtidigt som reporterns kroppsspråk tydligt visade, hur det är att vara stressad. Intressant och lärorikt.

<b>Föll inte i farstun</b>
Sedan var det ju på sitt sätt kul att få träffa en livs levande landshövding och en dito generaldirektör. Utan att man fördenskull, på något vis, fallit i farstun för dem.
- Bara att någon är landshövding betyder inte att han är märkvärdigare än någon annan, säger Rick Törnqvist och tycks uttrycka den allmänna meningen.
- Det var kul med fotograferna som gick fram och fotade, menar en annan.
Och läraren Fia Björde säger att man ser sådana här besök som "inlärningstillfällen". Att få sitta och berätta om sin utbildning så här, det är utvecklande det med.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om