Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Film

ANGER MANAGEMENT
***
Filmstaden

Norrköping2003-06-24 00:00
STEFAN ANDERSSON
En mobbad, försagd och frustrerad karl döms på svaga grunder till vredesterapi under ledning av en psykiater, som med excentriska metoder provocerar honom att utveckla normal självhävdelseförmåga.
?Anger Management? är en väl spelad, men ojämn, egentligen medelmåttig fars, som låtsas handla om vredeskontroll (en rätt ny psykoterapigren), men det har egentligen bara givit en aktuell rubrik och situation åt det som så många komedier handlar om: den som ur underläge erövrar kärleken och den inre styrkan. Detta ligger i botten av många komikers rolltyp, från Chaplin till Lasse Åberg; så även hos Adam Sandler, expert på enklare infantila clownerier. Han gör hellre många filmer än bra, fast nu har han fått bättre smak för roller och medarbetare. Roligast är han i ?Wedding Singer?, bäst i ?Punch-drunk Love?; här gör han en likartad roll, en man fylld av oförlöst ilska och självförakt, med samma smala register av fåraktighet, tunn röst och oskuldsfull blick. Det krävs manus av klass för att få honom rolig. Här är det riktigt kul bara ibland, däremellan bara halvbra utan att göra intryck.
Att Peter Segals film ändå blev hållbart tidsfördriv beror på att Sandlers typ, närmast släkt med Jerry Lewis, här matchas av bra folk i tydligt komiska roller. Givetvis främst Jack Nicholson, här i en av sina återkommande groteskkomiska roller som stöddigt flinande psykiater med dolda osjälviska syften. I hjältens påtvingade samvaro med sin terapeut finns nämligen nog många sammanträffanden för att åskådaren lätt inser hur det hänger samman. Det är lite som i ?The Game?, fast farsartat, med oväntat underfundig komik blandat med ruffiga grovheter. Nicholson är festlig som halvdjävulsk, oberäknelig terapeut, som med chockmetoder får sin patient att växa som människa, även om han egentligen bara spelar ut välbekanta manér, precis som Sandler. Bara kontrasten dem emellan går att skratta åt.
Som i all god filmfars är det gott om roliga karikatyrer i birollerna. Mest lyckade är den feminine homosexuelle (Luis Guzmán), den viktbesatta aktrisen (Heather Graham) och den transvestitiske säkerhetsvakten (Woody Harrelson), medan andra kvalificerade aktörer ses i sämre roller. En snyggt fotograferad fars i medelnivån.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Norrköping